Cassiniprojektet
Skriftlig fråga 1996/97:689 av Eva Göes (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-07-10
- Besvarad:
- 1997-07-21
den 10 juli
Fråga 1996/97:689 av Eva Göes (mp) till utrikesministern om Cassini-
projektet
I oktober i år planerar NASA att skjuta upp rymdsonden Cassini.
Sonden bär med sig 32,8 kg plutonium för att klara bränsleförsörjningen
under den långa resa som är planerad. Först går färden mot Venus.
Rymdsonden återvänder sedan mot och passerar nära jorden för att kunna
utnyttja jordens gravitationskraft till att fortsätta den långa resan mot
Saturnus. Enligt tidsplanen passeras jorden år 1999. Skarpa protester mot
projektet har höjts, bl.a. har protestlistor börjat upprättas i Tyskland. Inte
nog med den fara NASA utsätter världen för vid uppskjutandet, med
denna ansenliga mängd plutonium kan minsta fel orsaka ohyggliga kata-
strofer, men Cassini skall sedan in mot jordens atmosfär ytterligare en
gång, vilket medför synnerliga risker. Även om vi principiellt kan anta att
jorden har en unik plats i universum, så till vida att här finns liv, måste vi
ställa oss frågan om vi verkligen kan utsätta eventuella andra livsformer
på andra planeter för risker sådana som det plutonium Cassini medför.
Min fråga till utrikesministern är därför:
Avser ministern internationellt och gentemot NASA protestera mot
Cassini-projektet?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:689 besvarad av Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
den 21 juli
Svar på fråga 1996/97:689
Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Eva Göes har frågat mig om jag avser internationellt och gentemot
NASA protestera mot Cassini-projektet.
Cassini-projektet är ett internationellt samarbetsprojekt mellan den
amerikanska rymdmyndigheten NASA och det europeiska rymdorganet
ESA. Målet med projektet är att närmare undersöka planeten Saturnus
och dess största måne Titan.
ESA bidrar till projektet med den vetenskapliga rymdsonden Huy-
gens, som kommer att släppas ned i speciella fallskärmar till månen Ti-
tan. Huygens har ingen kämkraftskälla.
NASA står för och opererar rymdfarkosten Cassini, som förutom att
frakta sonden Huygens till Titan har till syfte att i omloppsbana runt Sa-
turnus insamla och vidarebefordra data till jorden. Cassini drivs med s.k.
radioisotopbatterier där den radioaktivitet som frigörs från plutonium
omvandlas till elektricitet. Denna typ av drift har av USA använts vid ett
flertal tidigare rymdfärder, bl.a. Vikinglandningen på Mars och Voyager-
och Pioneerfärderna mot de yttre delarna av vårt solsystem.
Den principiella frågan om användningen av kärnkraft i rymden och
dess risker har diskuterats inom ramen för Förenta nationernas
rymdkommitté sedan 1978. Efter en mycket omfattande behandling i
rymdkommittén antog slutligen FN:s generalförsamling 1992 enhälligt en
resolution med elva principer för användningen av kärnkraft i rymden.
Syftet med dessa är att minimera förekomsten av radioaktivt material i
rymden.
Användningen av kärnkraft i rymden skall enligt dessa principer ske i
full överensstämmelse med internationell rätt och begränsas till rymdfär-
der där andra energikällor, exempelvis solenergi, inte kan användas.
Säkerhetsvillkor uppställs för konstruktion och användning av kärnener-
gi, liksom hantering av det radioaktiva materialet.
Sverige bidrog mycket aktivt vid utarbetandet av generalförsamling-
ens principer. Resultatet av denna långa och tidvis svåra process är såle-
des att man inom ramen för FN har lyckats få till stånd höga säkerhets-
krav kring och begränsning av användningen av kärnkraft i rymden. Hu-
vudregeln är att man använder sig av solenergi vid rymdfärder där detta
är möjligt. Den aktuella Cassini-farkosten kan dock inte på ett realistiskt
sätt använda sig av solenergi på grund av det stora avståndet mellan solen
och Saturnus.
USA har, i enlighet med generalförsamlingens principer, notifierat
FN:s generalsekreterare om säkerhetsarrangemang kring Cassini-
farkosten. Projektet sker med andra ord enligt gällande internationella
regler som även Sverige varit med att utarbeta och har godkänt.