Bygglärlingar
Skriftlig fråga 2010/11:414 av Brink, Josefin (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-03-30
- Inlämnad
- 2011-03-30
- Besvarad
- 2011-04-06
- Svar anmält
- 2011-04-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 mars
Fråga
2010/11:414 Bygglärlingar
av Josefin Brink (V)
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
Varje år lämnar tusentals unga gymnasiets byggprogram utan att ha en lärlingsplats där de kan slutföra sin yrkesutbildning. I dagsläget går över 7 000 unga killar och tjejer som borde ha haft en lärlingsplats i stället arbetslösa. Till sommaren kommer ytterligare ca 6 000 unga att lämna byggprogrammet.
Det är ett enormt slöseri med dessa unga människors kunskaper att de hindras att fullfölja sin yrkesutbildning på grund av brist på lärlingsplatser. Risken är stor att många av dem tappar kontakten med de yrken de är utbildade för och i stället fastnar i arbetsmarknadsåtgärder och tillfälliga jobb i helt andra branscher.
Byggbranschen kommer att behöva mer arbetskraft under åren som kommer, och om inte de unga lärlingarna kommer ut i arbetslivet riskerar vi att stå inför den absurda situationen att vi har brist på byggnadsarbetare samtidigt som nästan färdigutbildade byggnadsarbetare går arbetslösa eller jobbar med annat.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister Hillevi Engström:
Avser arbetsmarknadsministern att vidta några åtgärder för att öka antalet lärlingsplatser inom byggbranschen?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:414 besvarad av Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Svar på fråga
2010/11:414 Bygglärlingar
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Josefin Brink har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att öka antalet lärlingsplatser inom byggbranschen.
Lärlingsutbildning förekommer i flera olika former. Det finns till exempel gymnasial lärlingsutbildning som regleras av skolans författningar och som därmed är föremål för politiska beslut. Inom vissa branscher förekommer även avtalslärlingar, vilket är en form av färdigutbildning efter gymnasieskolan. Denna form av lärlingsutbildning regleras i avtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Josefin Brinks fråga handlar om tillgången på platser för avtalslärlingarna.
Inom det offentliga utbildningsväsendet erbjuds grundläggande yrkesutbildning inom ett mycket stort antal yrken. Den gymnasiala yrkesutbildningen är treårig och innehåller både yrkesämnen och allmänna ämnen. Innehåll, utformning, regler för utbud, antagning, urval och examen är reglerat i skolförfattningarna och därmed föremål för politiska beslut.
Den gymnasiala yrkesutbildningen kan vara huvudsakligen skolförlagd och den kan genomföras som gymnasial lärlingsutbildning. Då förläggs merparten av utbildningen till en arbetsplats men det är fortfarande skolan som är huvudman och utbildningen regleras i skolförfattningarna. För närvarande pågår till exempel en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Gymnasial lärlingsutbildning kommer, i enlighet med riksdagens beslut hösten 2009, att införas permanent från hösten 2011.
Inom vissa branscher, till exempel bygg‑, frisör- och elbranschen, har parterna på arbetsmarknaden kommit överens om att det utöver en grundläggande gymnasial yrkesutbildning krävs mer färdighetsträning och yrkeslivserfarenhet innan en anställd är att betrakta som fullärd och kan erhålla ett yrkesbevis. Det är branscherna själva som utfärdar sådana yrkesbevis och som formulerar kraven för att erhålla ett yrkesbevis. Vägen in i yrket inom dessa branscher, efter den grundläggande gymnasiala yrkesutbildningen börjar därför med en anställning som avtalslärling.
Genom gymnasiereformen har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att anpassa utbildningsinnehållet till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att inrätta nationella råd för yrkesprogrammen. Råden består av bland annat representanter för parterna på arbetsmarknaden och av branschorganisationer. Syftet är att råden ska bistå Skolverket i arbetet med att utveckla och följa upp yrkesprogrammen och är tänkta att fungera som forum för en kontinuerlig dialog mellan Skolverket och avnämarna. De ska på så sätt hjälpa till att säkerställa att yrkesprogrammen även framöver är anpassade efter arbetsmarknadens behov. Råden ska också bistå Skolverket när det gäller analysen av elevernas etablering på arbetsmarknaden.
Regeringen har dessutom i budgetpropositionen för 2011 aviserat att den vill inrätta en särskild lärlingsprovanställningsform som ska underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden.
Josefin Brinks fråga gäller den avtalsreglerade färdigutbildningen. Arbetsgivarnas behov av att anställa avtalslärlingar är beroende av konjunkturen. Innehåll, omfattning och villkor för avtalslärlingar bygger på överenskommelser mellan parterna på arbetsmarknaden och är således inte en del av det offentliga utbildningsväsendet och därmed inte heller föremål för politiska beslut.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.