Butiksrån som en arbetsmiljöfråga
Skriftlig fråga 2009/10:456 av Olander, Ronny (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-01-28
- Anmäld
- 2010-01-29
- Besvarad
- 2010-02-03
- Svar anmält
- 2010-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 januari
Fråga
2009/10:456 Butiksrån som en arbetsmiljöfråga
av Ronny Olander (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Brottsförebyggande rådets statistik över anmälda rån mot butiker visar att 1 161 butiker i Sverige blev utsatta för rån under 2009. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2008, som i sin tur visade på en 25-procentig ökning jämfört med 2007. Fler än tre butiker blev rånade varje dag under 2009.
Den ökande mängden butiksrån är ett allvarligt säkerhets- och arbetsmiljöproblem för såväl de butiksanställda som arbetsgivarna. Att bli utsatt för ett rån kan i värsta fall leda till att personal skadas fysiskt och drabbas av psykiska skador. Att leva med risken för att bli utsatt för rån är också psykiskt pressande för butikspersonalen. Därför är det av stor vikt att butiksrån så långt som möjligt förebyggs med olika åtgärder.
Min fråga till justitieministern är därför:
Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta i syfte att i så stor utsträckning som möjligt förebygga att butiksrån inträffar?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:456 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2009/10:456 Butiksrån som en arbetsmiljöfråga
Justitieminister Beatrice Ask
Ronny Olander har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att i så stor utsträckning som möjligt förebygga att butiksrån inträffar.
Butiksrån är ett allvarligt brott med skadeverkningar för dem som drabbas. Förutom de ekonomiska förlusterna för företagen, får det ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för brottsoffren. Dessutom bidrar det till en allmän otrygghet hos personalen.
Handeln satsar stora resurser på säkerhetsåtgärder i form av larm, väktare, säkrare kontanthantering, personalutbildning med mera. Regeringens satsning på fler poliser och att fler poliser ska arbeta i yttre tjänst är också betydelsefull, liksom det ökade samarbetet mellan företag, polis och myndigheter som utvecklats på många håll. Arbetet med att modernisera reglerna för kameraövervakning, utifrån förslagen i utredningen En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), syftar till att underlätta det förebyggande arbetet i bland annat butiker. I lagrådsremissen Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument föreslår regeringen tydligare regler när kontokort används av obehöriga, vilket är ett led i arbetet för att minska kontanthanteringen. Förslagen i regeringens lagrådsremiss Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. innebär skärpta påföljder för många av de gärningar som utgör butiksrån.
Regeringen ser allvarligt på att butiksrånen ökar. Butiksrån begås allt oftare av mycket unga människor. Många av förövarna är under 20 år, majoriteten är mellan 15–17 år. Insatser för att ingripa tidigt och tydligt mot unga lagöverträdare är därför helt nödvändiga.
Regeringen har bland annat inom ramen för en allmän översyn av påföljdssystemet särskilt tagit upp frågor som rör påföljderna för unga. Nyligen redovisades en kartläggning av hur rättsväsendets myndigheter arbetar med unga som riskerar en kriminell livsstil (Ju2009/10548/PO). I mars kommer en utredare att redovisa förslag för att motverka rekrytering till kriminella grupperingar. Andra förslag som regeringen arbetar med rör att polisen ska utreda fler brott där ungdomar under 15 år är inblandade, utökade möjligheter att ta drogtester på unga med mera. Inom polisen pågår en nationell satsning som är inriktad mot att förebygga och arbeta med brott som begås av ungdomar.
Sammantaget menar jag att en rad åtgärder vidtagits eller är aviserade som bör kunna leda till färre butiksrån.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

