Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Butandiol

Skriftlig fråga 2002/03:1189 av Sellén, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-27
Besvarad
2003-07-10
Besvarad
2003-07-11
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 juni

Fråga 2002/03:1189

 av Birgitta Sellén (c) till statsrådet Morgan Johansson om Butandiol

Tusentals liter "narkotika" säljs lagligt i landet. Anledningen är att kemikalier, som till exempel lösningsmedlet Butandiol som används inom teknisk industri, används av framför allt ungdomar för att droga sig med. Butandiol omvandlas i kroppen till GHB, som i dag är klassat som narkotika. För att komma åt problemet med att man drogar sig med Butandiol och andra kemiska medel (till exempel rengöringsmedlet GBL) så måste dessa kemikalier klassas som hälsofarliga varor eller narkotiska preparat. Så länge preparaten är lagliga kan polisen inte göra något.

Butandiolet blandas med vatten och säljs framför allt till ungdomar. Priset är lågt vilket gör att tonåringar har råd att köpa det. Man köper "en kork" från en PET-flaska vilket är ett mycket osäkert mått, eftersom man inte vet vilken koncentration drogen har. En del tonårsflickor behöver inte betala med pengar utan får betala med sexuella tjänster. En låg dos kan ge en "stämningshöjande effekt". Det påverkar det centrala nervsystemet och det leder lätt till ett fysiskt och psykiskt beroende. För stora doser kan leda till döden. Den som försöker sluta med drogen drabbas ofta av depressioner och abstinens. När GHB narkotikaklassades så innebar det att just den kemiska blandningen blev förbjuden, men när uppfinningsrikedomen är stor så hittar de drogberoende genast andra lösningar vilket vi bland annat kan se genom användandet av Butandiol.

Min fråga lyder:

Är folkhälsoministern beredd att utreda möjligheten att preparatets verkan och inte den kemiska sammansättningen ska ligga till grund för att narkotikaklassa ett preparat?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1189 besvarad av Morgan Johansson

den 11 juli

Svar på fråga 2002/03:1189 om butandiol

Statsrådet Morgan Johansson

Birgitta Sellén har frågat mig om jag är beredd att utreda möjligheten att vid narkotikaklassificering av preparat utgå från preparatens verkan i stället för dess kemiska substanser. Hon nämner bland annat att kemikalien butandiol, vilken är ett utgångsämne för den illegala tillverkningen av GHB, inte sällan används i missbrukssammanhang.

Tyvärr kan jag konstatera, precis som Birgitta Sellén gör gällande, att butandiol i vissa fall och främst bland ungdomar, används i berusningssyfte. Regeringen ser med stor oro på detta.

Det finns dock flera problem med att klassificera preparat utifrån deras verkan. För det första har många av de kemikalier som används för illegal framställning av narkotika ett stort legalt användningsområde. Detta gäller även butandiol, vilket bland annat används vid tillverkningen av plast.

För det andra är det ur rättssäkerhetsskäl viktigt att alla har en möjlighet att veta om ett ämne är narkotikaklassat innan man befattar sig med det. Problemet med den typ av definitioner som Birgitta Sellén föreslår är att man först i efterhand i en domstol får besked om ämnet är illegalt eller inte. Förutom att det är rättsosäkert innebär det också att vi överlämnar denna typ av beslut till domstolarna i stället för hos regeringen.

Frågan om alternativa definitioner på narkotika utreddes av den arbetsgrupp inom Regeringskansliet som utredde frågan om kontroll av syntetiska droger med mera (Ds 1997:70). Arbetsgruppen fann att den ordning som vi har i dag med att narkotikaklassa ämne för ämne verkar vara den mest ändamålsenliga.

Som ett resultat av arbetsgruppens arbete kompletterades definitionen av narkotika till att inte endast gälla "beroendeframkallande egenskaper" utan även "euforiserande effekter". Dessutom infördes en ny lag om hälsofarliga varor som var tänkt att användas för ämnen för vilka det ännu inte fanns tillräckligt underlag för narkotikaklassificering. Vinsten med detta var att substanserna i fråga snabbare kunde underkastas kontroll.

Arbetsgruppen såg den långa tid som behövdes för att narkotikaklassa nya ämnen som det stora problemet, varför den nya narkotikadefinitionen infördes samt att Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket fick i uppgift att aktivt bevaka utvecklingen och föreslå regeringen nya ämnen som borde kontrolleras. Detta har avsevärt förkortat beredningstiden och har således ökat regeringens handlingskraftighet när det gäller att snabbt kontrollera "nya" substanser.

I mån av behov sker alltså en fortlöpande klassificering av preparat som används för berusningsändamål som narkotika eller hälsofarlig vara.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.