bullernivån i barnomsorgen
Skriftlig fråga 2002/03:783 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-04-10
- Inlämnad
- 2003-04-10
- Besvarad
- 2003-04-16
- Svar anmält
- 2003-04-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 april
Fråga 2002/03:783
av Christer Nylander (fp) till statsrådet Lena Hallengren om bullernivån i barnomsorgenBullernivåerna på våra daghem är alltför höga. Enligt en undersökning på 30 förskolor i Lund hade en fjärdedel av de anställda en av läkare konstaterad hörselnedsättning och ytterligare 20 % anser sig ha en försämrad hörsel som de sätter i samband med arbetet. Det finns all andledning att känna oro för ett sådant resultat eftersom inte bara de anställdas men också barnens hälsa påverkas av bullret.
Förutom hörselskador så finns det tydliga bevis för att buller också påverkar koncentrationsförmåga och barns inlärning. Lund är på intet sätt en kommun med ovanligt dålig barnomsorg. Snarare har man mindre barngrupper än i många andra kommuner. De problem som vi ser i Lund finns alltså i hela landet.
Birgitta Cervins som gjort undersökningen konstaterar att om ljudnivån fortsätter att vara hög, också sedan akustiken förbättrats, återstår inget annat än att minska barngrupperna. Nu försämras många kommuners ekonomi och det finns all anledning att känna oro för att detta på många ställen kan leda till ytterligare besparingar i barnomsorgen och ytterligare större barngrupper. Detta skulle leda till en fortsatt försämring av bullermiljön inom barnomsorgen.
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att bullernivåerna inom barnomsorgen är sådana att de inte äventyrar barnens och personalens hälsa?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:783 besvarad av Lena Hallengren
den 16 april
Svar på fråga 2002/03:783 om bullernivån i barnomsorgen
Statsrådet Lena Hallengren
Christer Nylander har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att bullernivåerna inom barnomsorgen är sådana att de inte äventyrar barnens och personalens hälsa.
Christer Nylander tar upp den mycket viktiga frågan om ljudmiljön i förskolan. Det är inte acceptabelt att hörselskadorna bland barn och vuxna ökar på grund av höga ljudnivåer i det vardagliga livet. Det måste naturligtvis vara en fråga för förskolan att se till att barnens och de vuxnas miljö är sådan att skador inte uppstår.
För förskolans arbetsmiljö gäller samma regelverk som för andra arbetsplatser. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Arbetsmiljöverket har till uppgift att mer i detalj reglera vad som ska gälla genom föreskrifter och allmänna råd. Verket är också tillsynsmyndighet. För buller finns föreskrifter med gränsvärden som ska följas. Det är arbetsgivarens ansvar, oavsett om det är en kommun eller en enskild huvudman, att se till att kraven för en god arbetsmiljö uppfylls. Den arbetstagare som tycker att buller är ett stort problem på arbetsplatsen kan vända sig till arbetsmiljöinspektionen inom Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverkets statistik för förskolans personal visar inte så höga tal för hörselskador som den refererade undersökningen kommit fram till. Undersökningen pågår fortfarande och avslutas inte förrän till hösten. Antalet anmälda sjukdomsfall som gäller hörsel har dock ökat de senaste åren för yrkesgrupperna förskollärare och barnskötare. Arbetsmiljöverket kommer att följa undersökningen. De mätningar som verket gjort visar att ljudnivån på förskolorna ökat men att de ligger under de gränsvärden som finns. En liknande undersökning av buller i förskolor har även gjorts i Stockholm. Socialstyrelsen som är tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken för barnens hälsa kommer att titta närmare på frågan under hösten.
För att kunna minska bullret i förskolorna är lokalerna, utifrånkommande ljud och pedagogiken viktiga områden för analys. Medvetenheten om att hög ljudnivå ger skador och sänker prestationsnivån har ökat i förskolor och skolor och man använder olika hjälpmedel som till exempel elektroniskt öra för att minska bullret.
Skollagskommittén skriver i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) att det utvidgade utbildningsbegrepp som föreslås kan få till konsekvens att arbetsmiljölagen även anses omfatta elever i förskola och fritidshem. Betänkandet är nu ute på remiss. Direktiv för en översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen bereds för närvarande inom Näringsdepartementet.
Det är angeläget att stärka kunskapen om arbetsmiljölagstiftningen för att det ska bli möjligt att integrera arbetsmiljöarbetet med läroplanens mål. Det är också av största vikt att kommunerna tar del av de rapporter och resultat som Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Statens skolverk och Myndigheten för skolutveckling publicerar för att kunna förbättra sitt arbetsmiljöarbete.
Frågan om vilken betydelse storleken på barngrupperna har för bullernivån finns inte utredd. Skolverket har nyligen redovisat en utredning om gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem. Verket har kartlagt förändringen under åren 1990 till 2002. Sammanställningen visar att gruppstorleken ökade kraftigt under den första hälften av 1990-talet men att den sedan 1996 har stabiliserats.
För min egen del ser jag kvaliteten i förskolan som den viktigaste utmaningen under mandatperioden. En av regeringens satsningar på förskolans område är att uppfylla vallöftet om ett statligt bidrag till kommunerna för att kunna anställa 6 000 fler förskollärare och barnskötare och annan personal till förskolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.