BSE-smittan
Skriftlig fråga 2001/02:393 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-10
- Besvarad
- 2001-12-19
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:393
av Maud Ekendahl (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om BSE-smittanEnligt TT är nu Sverige det enda EU-land där BSE-smitta ännu inte upptäckts. Naturligtvis ökar oron för smittan här, när nu även Finland har drabbats av BSE.
Foder med kött- och benmjöl hade inte använts på den aktuella finska gården på mer än 20 år. Nu misstänks att smittan kan ha spridits via mjölkersättning för kalvar. Mjölkersättning kan innehålla animaliskt fett. Enligt det finländska jordbruksdepartementet tillåter EU djurfett för idisslare eftersom det inte finns vetenskapliga grunder för ett förbud.
Trots att BSE inte lär smitta avlivades och brändes alla andra nötkreatur på den drabbade gården. Lämningar av djuren förstördes och ladugården desinficerades.
Dessa drastiska åtgärder, liksom uppgifterna om att mjölkersättning kan vara smittkällan, skapar givetvis osäkerhet och oro även bland svenska nötkreaturägare. De frågar sig naturligtvis om deras besättningar riskerar att drabbas av BSE trots att de aldrig använt foder med kött- och benmjöl och möjligen också om det finns anledning befara att smittan kan spridas på annat sätt.
Vad avser jordbruksministern vidta för åtgärder så att smittvägarna för BSE definitivt kan klarläggas?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:393 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
Svar på fråga 2001/02:393 om BSE-smittan
Jordbruksminister Margareta Winberg
Maud Ekendahl har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder så att smittvägarna för BSE definitivt kan klarläggas.
Som frågeställaren anger är Sverige nu det enda landet inom EU där något fall av BSE inte har konstaterats. Den sannolika orsaken till detta är de förebyggande åtgärder som vidtagits i Sverige. Jag syftar då i första hand på införandet av det s.k. kadaverförbudet år 1986, förbudet mot utfodring av kött- och benprodukter tillverkat av idisslarvävnader till idisslare år 1991 och den mycket begränsade importen av kött- och benmjöl och levande nötkreatur från Storbritannien och andra länder. Risken för BSE i Sverige har också av Europeiska kommissionens Vetenskapliga styrkommitté bedömts som osannolik men inte utesluten, mot bakgrund av bl.a. de åtgärder som Sverige vidtagit.
Beträffande vår BSE-övervakning har vi alltsedan årsskiftet 2000/01 testat samtliga insamlade s.k. riskdjur. Testresultaten från övriga medlemsstater visar att det är bland dessa självdöda, nöd- eller sanitetsslaktade djur som det är mest sannolikt att BSE-smittan kan konstateras. Från den 1 juli testar vi även ungefär vart 15:e nötkreatur äldre än 30 månader som slaktas för produktion av livsmedel, vilket innebär 10 000 djur på årsbasis. Detta är i enlighet med gällande EG-lagstiftning. Till dags dato har ca 27 000 tester genomförts.
Det är känt att viss införsel till Sverige har skett av kalvnäringar och råvaror till sådana från andra länder i Europa. Statens jordbruksverk genomför för närvarande en kartläggning av denna införsel.
Risken för BSE i Sverige kan naturligtvis inte avskrivas, men resultaten så här långt styrker uppfattningen att de förebyggande åtgärderna har varit effektiva. Mot bakgrund av detta, samt på grund av att vetenskapliga studier och bedömningar redan pågår inom gemenskapen beträffande överföring av BSE-smitta, avser jag för närvarande inte vidta några ytterligare åtgärder för att klarlägga smittvägarna för BSE.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.