Brottsskadelagen
Skriftlig fråga 2005/06:1600 av Löfgren, Ulla (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-12
- Inlämnad
- 2006-05-12
- Besvarad
- 2006-05-17
- Svar anmält
- 2006-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 maj
Fråga 2005/06:1600 av Ulla Löfgren (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Brottsskadelagen
Brottsoffermyndigheten behandlade förra året ca 300 ansökningar om kränkningsersättning från personer som har särskilt utsatta arbeten. Det gäller främst poliser.
Den som har ett riskfyllt och utsatt arbete är förberedd på oväntade situationer och ofta också utrustad för att möta sådana. Trots detta förekommer det att de stöter på ett överrumplande våld eller utsätts för kränkande hot. För detta bör de givetvis hållas skadeslösa om inte den skadevållande kan betala.
Lagstiftarna hade inte polisen eller väktaren framför ögonen när brottsskadelagen infördes. Tanken var i första hand att privatpersoner skulle kunna få ersättning om de blivit utsatta för brott.
De kränkningar som människor blir utsatta för i tjänsten bör därför ses som arbetsskador och omfattas av arbetsmarknadsförsäkringarna. Så var också regeringens mening i förarbetena till den proposition om ändringar i brottsskadelagen som kom 1999. Då hoppades regeringen att arbetsmarknadens parter skulle komma med en frivillig lösning. I annat fall skulle frågan åter tas upp av regeringen. Nu har nio år gått sedan departementspromemorian kom och frågan är fortfarande inte löst på frivillig väg.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att yrkesgrupper som ofta blir utsatta för brott och kränkningar i tjänsten ska få ersättning i annan ordning än via brottsskadelagen?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1600 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2005/06:1600 om brottsskadelagen
Justitieminister Thomas Bodström
Ulla Löfgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att yrkesgrupper som ofta blir utsatta för brott och kränkningar i tjänsten ska få ersättning i annan ordning än enligt brottsskadelagen.
Det finns yrkesgrupper som i sitt arbete löper särskilda risker att utsättas för våld, hot och andra kränkningar. Jag delar helt Ulla Löfgrens uppfattning att de personer som utsätts för sådana övergrepp ska ha rätt till ersättning. Vid ändringar i skadeståndslagen som gjordes år 2002 framhöll regeringen att ett av syftena med lagändringen var just att möjliggöra en generösare bedömning gentemot brottsoffer i utsatta yrken som blir föremål för särskilt förnedrande och kränkande angrepp. Högsta domstolen gjorde i en dom från förra året, med tillämpning av den nya lagstiftningen, bedömningen att en polis som i sitt arbete spottats i ansiktet var berättigad till skadestånd för kränkning.
Alla som förvärvsarbetar är försäkrade mot skador i arbetet genom lagen om arbetsskadeförsäkring. Ytterligare försäkringsförmåner kan finnas i försäkringar som arbetsmarknadens parter träffat avtal om. Om den som drabbas av en brottsskada i arbetet får mindre ersättning från försäkringarna än vad han eller hon skulle ha fått enligt skadeståndsrättsliga regler, kan den drabbade få kompletterande ersättning enligt brottsskadelagen. I förarbetena till ändringar i lagen som gjordes 1999 framhölls att det är rimligt att arbetsgivarna och inte staten ansvarar för att den som utsätts för brott i sitt arbete får ersättning för skadan, i den mån den inte ersätts ur arbetsskadeförsäkringen. Detta är också min uppfattning. Regeringen framhöll då att den lämpligaste lösningen vore att arbetsmarknadens parter ser till att det tecknas försäkringar som ger en rätt till ersättning som inte understiger den ersättning som kan utgå enligt brottsskadelagen.
Någon lösning på frågan genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter har, som Ulla Löfgren påpekar, inte kommit till stånd. Att nu ändå undanta skador uppkomna i arbetet från brottsskadelagens tillämpningsområde skulle drabba enskilda på ett oacceptabelt sätt. Jag avser därför inte att verka för en ordning där skador uppkomna i arbetet undantas från rätten till brottsskadeersättning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.