Brottslighetens påverkan på företagen
Skriftlig fråga 2019/20:2101 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-02
- Överlämnad
- 2020-09-03
- Anmäld
- 2020-09-08
- Svarsdatum
- 2020-09-09
- Besvarad
- 2020-09-09
- Sista svarsdatum
- 2020-09-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nyligen publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om brottslighetens kostnader för företagen. Det är en mycket dystopisk bild som rapporten visar. Sex av tio svarande företag har utsatts för brott de senaste två åren, samma andel anser att brottsligheten är ett problem och en tredjedel av företagen anser att situationen vad gäller brottslighet har förvärrats de senaste två åren.
De så kallade mängdbrotten som inbrott, stöld och skadegörelser kostar företagen mest, och enligt rapporten landar de direkta kostnaderna för dessa på drygt 40 miljarder kronor årligen. Och det finns inget som talar för att situationen kommer att förbättras.
Hur ska företagen bedriva verksamhet när de ständigt motarbetas? Vad händer när företagare bestämmer sig för att lägga ned verksamheten för att den inte lönar sig? Förutom de personliga tragedier det innebär att hårt arbetande företagare känner sig tvingade att lämna sina livsverk innebär det för samhället förlust av såväl arbetstillfällen som skatteintäkter.
Med anledning av vad som ovan anförts vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att omgående åstadkomma en minskning av denna för företagen förödande brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2101 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:2101 av Boriana Åberg (M)
Brottslighetens påverkan på företagen
Boriana Åberg har frågat mig vad jag tänker vidta för åtgärder för att omgående åstadkomma en minskning av den för företagen förödande brottsligheten.
Regeringen ser allvarligt på brottslighet som drabbar företag och näringsidkare, till exempel stölder, inbrott och bedrägerier. Visserligen ser vi vissa minskningar av anmälda brott mot företag. Såväl antalet anmälda butiksrån som inbrottsstölder i butik har minskat kraftigt under de senaste tio åren. Det är bra men mer återstår att göra.
Regeringen har vidtagit ett stort antal åtgärder för att stoppa brottslighet och för att skapa trygghet, åtgärder som även gynnar företag och företagare. Regeringen bygger kraftigt ut Polismyndigheten och har redan kommit halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. Det har aldrig tidigare funnits så många poliser som i år.
Regeringen har vidtagit flera straffrättsliga åtgärder för att bekämpa brottsligheten. Utöver skärpta straff för flera allvarliga våldsbrott har straffen för skadegörelse och grov skadegörelse skärpts. För att komma till rätta med bedrägerier med s.k. bluffakturor har det på regeringens initiativ införts en ny straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri. I Regeringskansliet pågår just nu även ett arbete med att ta fram ett lagförslag om tillträdesförbud till butik, bland annat för att motverka stölder som begås där. Regeringen har för avsikt att lämna en proposition till riksdagen under hösten.
Regeringen har också förbättrat förutsättningarna för kamerabevakning vilket stärker möjligheterna att bekämpa brott. Samtidigt kan det bidra till att öka tryggheten i samhället. Regeländringarna, som har skett i flera steg, har lett till att ett antal brottsbekämpande myndigheter, bland annat Polismyndigheten, samt butiker, köpcentrum, apotek och aktörer i kollektivtrafiken i dag kan bedriva kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen.
Hösten 2019 intensifierade regeringen sitt arbete ytterligare genom att presentera 34-punktsprogrammet, det mest omfattande paketet mot gängkriminalitet i Sveriges historia. Programmet innehåller nya verktyg för myndigheterna, skärpta straff och ett stärkt brottsförebyggande program. Flera av dessa åtgärder hjälper till att bekämpa och motverka brottslighet som riktar sig mot företag och företagare. Till exempel har regeringen tillsatt en utredning om ordningsvakter så att denna yrkesgrupp kan användas mer effektivt. Regeringen har även tillsatt en utredning om effektivare verktyg för polisen i gränsnära områden för att förbättra möjligheterna att till exempel bekämpa stöldligor och andra kriminella nätverk.
Regeringen är fast besluten att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker. I syfte att skapa ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället har regeringen tagit fram ett nationellt brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott. På det lokala planet är kommunerna nyckelaktörer i det brottsförebyggande arbetet och en viktig samverkanspartner för det lokala näringslivet. En utredning har därför fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för hur det brottsförebyggande arbetet kan utformas.
Stockholm den 9 september 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.