brottslighetens konsekvenser för småföretagare
Skriftlig fråga 2000/01:1476 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-29
- Besvarad
- 2001-07-19
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1476
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om brottslighetens konsekvenser för småföretagareSmåföretagarna i Sverige har under det senaste året drabbats av mer än 80 000 brott. Kostnaderna för att skydda sig och betala skadorna uppgår till mer än 6 700 miljoner kronor varje år. Av alla småföretagare anser mer än hälften att rättsstaten ger dem dåligt skydd mot brott.
Vad ämnar justitieministern göra för att småföretagarnas situation i detta avseende ska förbättras?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1476 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1476 om brottslighetens konsekvenser för småföretagare
Justitieminister Thomas Bodström
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att småföretagarnas situation vad gäller utsattheten för brott ska förbättras.
Vi är överens om att småföretagarnas kostnader på grund av brottslighet är betydande. Detta är naturligtvis något som regeringen ser med största allvar på.
Med glädje har jag noterat näringslivets ökande intresse att själva vidta förebyggande åtgärder och att samarbeta med andra aktörer i dessa frågor. Bl.a. har Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Svensk Handel inlett ett samarbete inom området för butiksstölder där BRÅ ska genomföra en studie på området. Det pågår även ett samarbete mellan bl.a. polisen och handeln inom ramen för den s.k. butiksgruppen. Företrädare för Justitiedepartementet, BRÅ och Svensk Handel har också träffats för att diskutera det gemensamma intresset av att förebygga brott med anknytning till handeln. Det är min övertygelse att de fortsatta diskussionerna i dessa former är ett bra sätt att gemensamt undersöka vilka problem som finns och finna lämpliga lösningar för att förebygga brott och utsatthet för brott.
Regeringen har genom det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar (Ds 1996:59) och olika initiativ därefter satsat betydande resurser på att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet.
Möjligheterna att förebygga brott ligger nämligen i stor utsträckning, vilket betonas i regeringens skrivelse 2000/01:62 Brott kan förebyggas, på lokal nivå i nära samarbete mellan kommun, rättsväsende, näringsliv, ideella organisationer samt enskilda människor. Detta sätt att bedriva arbetet praktiseras i stora delar av västvärlden och har visat sig vara framgångsrikt. Intresset är stort för att näringslivet ska delta aktivt i det förebyggande arbete som nu förekommer i lokala brottsförebyggande råd eller liknande i två tredjedelar av landets kommuner. Det finns, enligt min mening, stora möjligheter för näringslivet att ytterligare utöka sin medverkan i detta arbete.
Lagen om kameraövervakning har inneburit ökade möjligheter för bl.a. butiksägare att använda övervakningskameror. Regeringen har nyligen beslutat om en utredning som ska utvärdera lagen utifrån ett brottsförebyggande perspektiv.
Regeringen genomför för närvarande den största satsningen någonsin på rättsväsendet där bl.a. polisens anslagsram fram t.o.m. 2004 höjs med nästan 2 miljarder kronor. De stora tillskotten ska framför allt gå till att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Sammantaget kommer omkring 900 poliser att kunna utbildas varje år fr.o.m. 2004. Redan i sommar har dock antalet poliser ökat genom att nära 400 poliser examinerades från Polishögskolan i Solna. Antalet poliser kommer att fortsätta öka varje år under den kommande budgetperioden. Ett mål för denna satsning på polisen är att den ska leda till väsentliga förbättringar vad gäller polisens tillgänglighet, utredningsförmåga samt förmåga att bereda skydd.
Regeringen har tillsatt en beredning med uppdrag att undersöka möjligheterna att ytterligare öka effektiviteten och kvaliteten i rättsväsendets arbete. Nyligen beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv med uppdraget att undersöka möjligheterna att, med bibehållen rättssäkerhet, förenkla utredningen och lagföringen av i första hand butikssnatterier, men även annan brottslighet som kan vara lämpad för ett förenklat förfarande, t.ex. kontantbedrägerier.
Som svar på Anita Sidéns fråga kan jag konstatera att en lång rad åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med de problem Anita Sidén åsyftar och jag är övertygad om att samarbetet med näringslivet kan fortsätta att utvecklas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.