Brottslighet mot småföretagare i våra storstäder
Skriftlig fråga 2019/20:1556 av David Josefsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-10
- Överlämnad
- 2020-06-10
- Anmäld
- 2020-06-11
- Svarsdatum
- 2020-06-17
- Besvarad
- 2020-06-17
- Sista svarsdatum
- 2020-06-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 26 maj presenterades resultatet av Svenskt Näringslivs enkätsvar kring företagsklimat i Sveriges kommuner. I enkäterna får företagare svara på hur de anser att företagsklimatet ser ut i deras respektive kommun. En ny del av enkäten i år var att man också fick svara på frågor om trygghet och brottutsatthet. Det är frågor som förvisso inte i huvudsak är ett kommunalt ansvar, utan ett statligt, men det påverkar ändå hur företagsklimatet i en kommun upplevs.
Tryggheten är också en av de faktorer som sticker ut i våra storstäder jämfört med resten av Sverige. 14 procent av de tillfrågade företagarna i Göteborg menar att deras företag i ”mycket hög utsträckning” påverkas negativt av brottslighet och otrygghet i deras kommun, och 27 procent anser att de påverkas i ganska hög utsträckning.
En liknande bild återfinns i Stockholm och Malmö, där företagarna också anser att brottslighet och otrygghet påverkar deras företag negativt i större utsträckning än resten av landet. Det är också fler svarande i storstäderna än i genomsnittet av Sverige som anser att brottsligheten mot företag har ökat de senaste två åren.
I en interpellationsdebatt mellan mig och näringsministern den 10 mars i år debatterade vi brottutsatthet för företagare och vad regeringen avsåg att göra. Då aviserade ministern bland annat att ett förslag om tillträdesförbud skulle läggas fram under våren. Det är något vi ännu inte sett.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitite- och migrationsminister Morgan Johansson:
Är ministern beredd att inom kort vidta åtgärder för att komma till rätta med den otrygghet och brottslighet som företagare i våra storstäder möter?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1556 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:1556 av David Josefsson (M)
Brottslighet mot småföretagare i våra storstäder
David Josefsson har frågat mig om jag är beredd att inom kort vidta åtgärder för att komma till rätta med den otrygghet och brottslighet som företagare i våra storstäder möter.
Regeringen ser mycket allvarligt på brott som drabbar företagare. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, med ett företagsklimat som främjar ett livskraftigt lokalt näringsliv. Det är därför bekymmersamt att företagare känner oro för att utsättas för brott. Dessbättre ser vi vissa minskningar av anmälda brott mot företag. Exempelvis har antalet anmälda inbrottsstölder i butik och butiksrån minskat kraftigt de senaste tio åren. När det gäller butiksrån är det också de allvarligaste brotten, med skjutvapen, som minskat mest.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att skapa trygghet och förebygga brott. Det är åtgärder som även kommer företag och företagare till gagn. Regeringen genomför en historisk satsning på Polismyndigheten med målsättningen att antalet anställda ska öka med 10 000 till 2024. Sedan startdatumet för tillväxten, den 1 januari 2016, har antalet polisanställda ökat med nära 4 000 och är idag högre än någonsin tidigare.
Kamerabevakning är ett viktigt verktyg för att förebygga, upptäcka och utreda brott och öka tryggheten. Regeringen har genom en rad lagstiftningsåtgärder stärkt förutsättningarna för detta. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Den innebär att kamerabevakning av exempelvis butiker och köpcentrum nu kan genomföras utan tillstånd från Datainspektionen. Sedan den 1 januari 2020 får även Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket bedriva kamerabevakning utan sådant tillstånd. Den 1 augusti 2020 träder ytterligare lagändringar i kraft som innebär att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort även i till exempel kollektivtrafik och på apotek.
Även straffrättsliga åtgärder har vidtagits. Straffen för flera allvarliga våldsbrott – grov och synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt rån och grov utpressning – har skärpts. Även straffen för skadegörelse och grov skadegörelse har skärpts. För att komma till rätta med bedrägerier med s.k. bluffakturor, som i hög grad drabbar företag, har en ny straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri införts. Vidare pågår arbete i Regeringskansliet med att ta fram ett lagförslag om tillträdesförbud till butik. En kompletterande promemoria om personuppgiftsbehandling har remitterats under våren och vi går nu igenom remissinstansernas synpunkter. Avsikten är att lämna en proposition till riksdagen under hösten.
För att ytterligare intensifiera kampen mot kriminaliteten presenterade regeringen i höstas det största paketet mot gängkriminalitet någonsin i Sverige, det s.k. 34-punktsprogrammet. Programmet omfattar nya verktyg för myndigheterna, skärpta straff och ett stärkt brottsförebyggande arbete. Inom ramen för programmet har regeringen bl.a. tillsatt en utredning om effektivare verktyg för polisen i gränsnära områden, i syfte att förbättra möjligheterna att bekämpa t.ex. stöldligor och andra kriminella nätverk. En utredning har också tillsatts för att se över regelverket för ordningsvakter, så att ordningsvakter kan användas på ett bättre sätt än idag.
För att skapa ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete i hela samhället har regeringen tagit fram ett nationellt brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott. På lokal nivå är kommunerna en nyckelaktör i det brottsförebyggande arbetet, bl.a. när det gäller samverkan med det lokala näringslivet. En utredning har därför fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete kan utformas.
Regeringen kommer fortsatt att bevaka utvecklingen och följa upp att de åtgärder som vidtas får avsedd effekt och bidrar till att värna och trygga det lokala företagsklimatet.
Stockholm den 17 juni 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.