Brottslighet mot företag

Skriftlig fråga 2021/22:1096 av Lotta Olsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-02-15
Överlämnad
2022-02-16
Anmäld
2022-02-17
Svarsdatum
2022-02-23
Sista svarsdatum
2022-02-23
Besvarad
2022-02-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Historiskt har Sverige varit ett tryggt land att starta och driva företag i sett till risken för att bli utsatt för brott. Det höga svenska skattetrycket har kunnat accepteras till stor del för att samhället varit relativt säkert och socialt stabilt.

Nu ser vi en samhällsutveckling där trygghet inte är en självklarhet. Brott mot företag beräknas enligt Svenskt näringsliv kosta de svenska företagen i storleksordningen 100 miljarder kronor, en ofantlig summa. 

Vartannat företag utsätts för brott av olika slag och brotten anmäls inte ens alltid. Detta innebär att samhällskontraktet med höga skatter som ska skapa ett tryggt samhälle inte längre gäller. Många företag tvingas förutom att betala de svenska skatterna att betala för att köpa sig en trygghet i form av vaktbolag och andra dyra trygghetslösningar.

Förutom att detta kostar stora summor är det också ett hot mot viljan att ha och driva företag. Finns inte den viljan i tillräckligt hög grad kan Sveriges roll som stark företagsnation och starkt innovationsland vara hotad.

Min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson lyder:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka tryggheten för näringsidkare?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1096 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2021/22:1096 av Lotta Olsson (M)
Brottslighet mot företag

Lotta Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka tryggheten för näringsidkare.

Regeringen ser allvarligt på brott som riktas mot näringsidkare och har vidtagit ett flertal åtgärder som ska bidra till att minska utsattheten för brott och skapa en tryggare miljö för företagare.

Den 1 mars 2021 trädde lagändringar i kraft som syftar till att förstärka skyddet mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. Bland annat infördes en ny lag om tillträdesförbud till butik som innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där.

Samtidigt som lagen om tillträdesförbud till butik infördes så skärptes också den straffrättsliga regleringen av vissa förmögenhetsbrott. Bland annat infördes en ny kvalifikationsgrund i straffbestämmelserna om grov stöld och grovt häleri. Vidare kriminaliserades försök, förberedelse och stämpling till häleri.

För att stärka skyddet för näringsidkare är även åtgärder för att förebygga, upptäcka och utreda brott av avgörande betydelse. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018 som underlättar handelns säkerhetsarbete genom att butiker inte längre behöver ett särskilt tillstånd för att få bedriva kamerabevakning. Regeringen har därefter fortsatt arbetet med att underlätta användningen av kamerabevakning genom en lagändring den 1 januari 2020 där tillståndskravet togs bort för flera myndigheter, bland annat Polismyndigheten.

Det är viktigt att personer som begår brott möts av en snabb och tydlig reaktion från rättsväsendet. Sedan 2018 pågår en försöksverksamhet med snabbare lagföring. Försöksverksamheten omfattar enklare brottsutredningar, där stöld från butik är en av de vanligast förekommande brottsmisstankarna. Handläggningstiden i rättskedjan har mer än halverats i de mål som omfattas av försöksverksamheten.

Regeringen fortsätter också arbetet med att stärka polisverksamheten i hela landet och har gjort historiskt stora ökningar av myndighetens anslag. Målsättningen är att från ingången av 2016 till utgången av 2024 öka antalet polisanställda med 10 000. Enligt Polismyndighetens personalstatistik vid årsskiftet har vi nått mer än halvvägs. I regleringsbrevet för 2022 har regeringen också ställt krav på Polismyndigheten att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro.

Men oavsett vilka resurser som läggs på polisen, kommer det att vara svårt att bevaka och utreda bort all brottslighet mot företagare. En central del är därför företagarnas egna förebyggande åtgärder. Konceptet ”Trygg i butik”, som går ut på att förebygga stölder i butik, är ett bra exempel på förebyggande samverkan mellan polis och företagare.

En tillgänglig polis, ett starkt rättsväsende och brottsförebyggande arbete, ett gott samarbete mellan berörda aktörer och en ändamålsenlig lagstiftning är viktiga utgångspunkter för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Regeringen fortsätter arbetet för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i Sverige med oförminskad kraft.

Stockholm den 23 februari 2022

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.