Brottslighet bland andra generationens invandrare
Skriftlig fråga 2021/22:85 av Louise Meijer (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-04
- Överlämnad
- 2021-10-05
- Anmäld
- 2021-10-12
- Svarsdatum
- 2021-10-13
- Besvarad
- 2021-10-13
- Sista svarsdatum
- 2021-10-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Brottsförebyggande rådets rapport Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund visar att överrisken för att misstänkas för brott bland andra generationens invandrare har ökat sedan 2005.
I gruppen personer som är födda i Sverige vars mammor kommer från Mellanöstern, Nordafrika eller afrikanska länder söder om Sahara har 15 respektive 20 procent varit misstänkta för brott.
Jag vill fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att stävja denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:85 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på frågorna 2021/22:83 av Ellen Juntti (M) Brott bland utrikes födda samt 2021/22:85 av Louise Meijer (M) Brottslighet bland andra generationens invandrare
Ellen Juntti har frågat mig om jag planerar några särskilda åtgärder för att komma till rätta med brottsligheten bland utrikes födda och i så fall vilka åtgärder. Louise Meijer har frågat mig om brottsligheten bland andra generationens invandrare och vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja denna utveckling. Jag lämnar ett gemensamt svar på dessa frågor.
I augusti 2021 publicerade Brå resultatet av en studie om personer med utrikes respektive inrikes bakgrund som misstänkts för brott under perioden 2007–2018. Studiens övergripande syfte var att ge en uppdaterad bild av hur den registrerade brottsligheten fördelar sig mellan personer med inrikes respektive utrikes bakgrund. I samtliga studerade grupper har andelen brottsmisstänkta personer minskat under perioden.
I likhet med Brås motsvarande tidigare studier från 1996 och 2005 visar myndighetens senaste rapport att personer med utrikes bakgrund har en överrisk att misstänkas för brott jämfört med inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. I likhet med tidigare studier visar den även att överriskerna minskar vid beaktande av skillnader gällande ålder, kön, disponibel inkomst, utbildning och kommuntyp, men att de inte försvinner helt. Enligt Brå visar annan forskning att faktorer som till exempel föräldrars psykiska ohälsa och segregering också kan bidra till överrisker i brott.
De flesta individer, oavsett bakgrund, begår inte brott. Det viktiga för mig är att se till att bekämpa brotten och ha verkningsfulla straff mot dem som begår dem, oavsett personens bakgrund.
Regeringen bedriver sedan många år tillbaka ett omfattande arbete mot brottsligheten. En central åtgärd är att kraftigt bygga ut Polismyndigheten och ge förutsättningar för ökad polisnärvaro i bland annat utsatta områden. I år finns fler poliser i Sverige än någon gång tidigare och många personer med ledande positioner i kriminella nätverk är frihetsberövade. Regeringen ser också till att de brottsbekämpande myndigheterna har effektiva verktyg. Exempelvis har det blivit enklare att använda kamerabevakning och ett nytt hemligt tvångsmedel har införts, hemlig dataavläsning, som bland annat ger myndigheterna möjlighet att komma åt krypterad information.
Flera åtgärder är också på gång. Bland annat utreds utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och förbättrade förutsättningar att använda biometri i brottsbekämpningen. Regeringen kommer även låta utreda frågan om preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarliga brott. Samtidigt fortsätter vi att skärpa straffen. Nu remitteras de förslag på omfattande straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk som Gängbrottsutredningen lämnat i augusti. Vidare bereds förslagen från 2020 års sexualbrottsutredning.
För att bryta nyrekryteringen till de kriminella nätverken och förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet utvecklar regeringen också det förebyggande arbetet i hela landet. Regeringen har nyligen gett myndigheter i uppdrag att förstärka och utveckla stödet till avhoppare samt sprida strategin bakom Sluta skjut. Regeringen bereder även förslagen som lämnats i betänkandet Kommuner mot brott som syftar till att ge kommunerna ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande.
När det gäller utländska medborgare som begår brott i Sverige ska de i högre grad kunna utvisas. Den 30 juni 2021 överlämnades betänkandet Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk. I betänkandet föreslås en rad lagändringar som bl.a. syftar till att fler personer än i dag ska kunna utvisas på grund av brott. Betänkandet har remitterats och ambitionen är att lägga fram en proposition våren 2022.
Stockholm den 13 oktober 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.