Brottskod för djurrättsextremism
Skriftlig fråga 2018/19:58 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-28
- Överlämnad
- 2019-01-29
- Anmäld
- 2019-01-30
- Svarsdatum
- 2019-02-06
- Besvarad
- 2019-02-06
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
I Sverige har vi näringsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att starta och driva företag, och konkurrensen ska vara fri utan angrepp från det allmänna. Jobb och företagande är en förutsättning för att hela Sverige ska kunna leva och blomstra.
Tyvärr gäller inte denna näringsfrihet för alla i dag, eftersom lantbrukare och djurhållare nästan dagligen tar emot hot och brott från vad jag skulle vilja kalla organiserade djurrättsterrorister som anser sig stå över lagen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Hur ser statsrådet på möjligheten att återinföra brottskoden för djurrättsextremism som tidigare funnits i polisens system men obegripligt nog utgått?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:58 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/
00302/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och
migration
sministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:58 Brottskod för djurrättsextremism av Åsa Coenraads (M)
Åsa Coenraads har frågat inrikesministern hur statsrådet ser på möjligheten att återinföra brottskoden för djurrättsextremism som tidigare funnits i polisens system men som har utgått. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för brott. Ingen person i ett demokratiskt samhälle har rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften.
Införandet av nya brottskoder görs inte av regeringen, utan hanteras av Brottsförebyggande rådet (Brå). Brottskoderna ses över årligen i samråd med rättsväsendets myndigheter.
Det finns inte och har aldrig funnits någon särskild brottskod för djurrättsaktivism. Systemet med brottskoder är utformat så att det inte är möjligt att införa enbart en brottskod för brott som utförs av djurrättsaktivister, utan det skulle kräva en stor mängd brottskoder. Däremot är det viktigt att en polisanmälan är så tydlig och detaljerad som möjligt kring omständigheterna för brottet för att öka sökbarheten bland polisanmälningarna.
Regeringen har lagt ett antal förslag till lagstiftning som berör brott som bl.a. lantbrukare och djuruppfödare utsätts för. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bl.a. jordbruksverksamhet nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd. Den 1 juli 2017 höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Det är regeringens bestämda uppfattning att näringsidkare ska kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för ofredande, hot, skadegörelse eller andra brottsliga handlingar.
Stockholm den 6 februari 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.