brottsbekämpning

Skriftlig fråga 2000/01:1359 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-07
Anmäld
2001-06-12
Besvarad
2001-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 juni

Fråga 2000/01:1359

av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om brottsbekämpning

Hälften av alla post- och bankrån i Sverige klaras inte upp. Under fyra år i slutet av 90-talet anmäldes 495 post- och bankrån. Under samma period klarades endast 245 upp. Enligt postens säkerhetskonsult Ann-Mari Järvklo har posten i år varit utsatt för 25 postrån, och endast ett av dem har klarats upp. Rånarna har tydligen blivit alltmer professionella i sitt uppträdande. "De planerar mycket bättre. Gangstrarna har blivit mycket duktigare", säger Nils Ekegerd vid Rikskriminalen. Samtidigt som post- och bankkontor successivt har höjt säkerheten, utvecklar samtidigt de kriminella sitt kunnande och blir allt svårare att gripa.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att polisen ska ges resurser att klara upp grova rån i högre utsträckning än i dag?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1359 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 13 juni

Svar på fråga 2000/01:1359 om brottsbekämpning

Justitieminister Thomas Bodström

Anita Sidén har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisen ska ges resurser att klara upp grova rån i högre utsträckning än i dag.

En hörnsten i regeringens kriminalpolitik är att polisen och åklagarna ska ha förmåga att kraftfullt, effektivt och uthålligt bekämpa all slags kriminalitet. Fler brott ska klaras upp. Genom regeringens beslut år 1996 om mål och riktlinjer för åklagarväsendets och polisens samverkan har myndigheternas insatser samordnats så att de samlade resurserna kan användas mera effektivt.

De brottsbekämpande myndigheterna har utvecklat sin verksamhet för att bättre kunna möta de allt högre krav som ställs på dem. Polisen och åklagarväsendet bedriver sedan flera år ett ambitiöst och omfattande arbete för att förbättra brottsbekämpningen. Det är en grundläggande uppgift för såväl polisen som åklagarväsendet att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och kompetens för att fortlöpande effektivisera brottsbekämpningen.

Inom polisen och åklagarväsendet finns ett stort antal befattningshavare med specialistkompetens när det gäller att effektivt förebygga eller utreda allvarlig kriminalitet. Att polisen och åklagarna har hög kompetens och effektiva metoder för att bekämpa allvarlig kriminalitet visar bl.a. brottsutredningarna i samband med polismorden i Malexander och dödsbranden i Göteborg.

Det bästa sättet att bekämpa brott är att förebygga dem. Att förebygga brott hör till polisens grundläggande uppgifter. Därför ska varje polismyndighet utarbeta och dokumentera en brottsförebyggande strategi. Strategin ska vara utgångspunkt för den polismyndighetens handlingsplan och användas i planeringen av den dagliga verksamheten.

Den kriminalunderrättelseverksamhet som bedrivs både centralt och lokalt inom polisen är av stor vikt för att polisens brottsbekämpningsinsatser ska vara så effektiva som möjligt. Polisen kan på så sätt få värdefull kunskap och information som främjar möjligheterna att förhindra, avslöja eller utreda brottslighet. Jag vill därför särskilt understryka vikten av att kriminalunderrättelseverksamheten fortsätter att utvecklas.

I den ekonomiska vårpropositionen får polisen 600 mkr extra redan i år. Från 2004 höjs dessutom anslagsramen med ytterligare 600 mkr. Satsningen kompletterar den som gjordes i budgeten i höstas. Där tillfördes polisen 575 mkr för i år, ytterligare 605 mkr nästa år och ytterligare 70 mkr fr.o.m. 2003. Sammantaget innebär det att polisens anslag bara i år höjs med nästan 1,2 miljarder kronor. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen.

De stora tillskotten ska framför allt göra det möjligt att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Redan nu till sommaren kommer polisorganisationen att förstärkas genom att 375 polisaspiranter påbörjar sin praktik vid polismyndigheterna, varav 138 i Stockholms län. Fler specialister ska anställas för att utveckla det kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna.

Avslutningsvis vill jag poängtera att vi måste ha realistiska förväntningar på rättsväsendets samlade kapacitet att bekämpa brott. Men vi ska självfallet hela tiden bli bättre på att motverka den brottslighet som finns. Det ansvaret vilar på hela samhället.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.