Brott utan rättsliga påföljder
Skriftlig fråga 2020/21:573 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-11-19
- Överlämnad
- 2020-11-19
- Anmäld
- 2020-11-20
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
För några dagar sedan informerades jag om ytterligare ett fall där åklagaren lagt ned ett ärende på grund av ”rättegångshinder”. Återigen är det fråga om ett allvarligt brott inom yrkestrafiken som inte leder till åtgärd. Grunden för polisens rapport var en manipulerad färdskrivare, vilket är ett allvarligt brott mot reglerna om kör- och vilotider.
Den misstänkte tilläts åka vidare och lämnade naturligtvis landet. För det svenska rättssystemet är det sedan omöjligt att gå vidare med ärendet eftersom den misstänkte befinner sig utomlands. Det här beteendet riskerar att sättas i system och därmed allvarligt hota både trafiksäkerheten och det sunda företagandet inom transportnäringen.
För att citera en luttrad kontrolltjänsteman: ”Det är gratis att fuska i Sverige.”
Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att skärpa lagstiftningen på sådant sätt att utländska medborgare inte kan sätta i system att undgå straffrättsliga påföljder?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:573 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:573 av Thomas Morell (SD)
Brott utan rättsliga påföljder
Thomas Morell har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson om han avser att skärpa lagstiftningen på sådant sätt att utländska medborgare inte kan sätta i system att undgå straffrättsliga påföljder. Frågan har överlämnats till mig.
Tomas Morell utgår från ett exempel på yrkestrafikområdet. Regeringen har på senare år vidtagit en rad åtgärder för att skapa ordning och reda på vägarna. Till exempel har regeringen sett till att skärpa beställaransvaret för internationella transporter och sådana tillfälliga inrikes godstransporter som utförs av företag etablerade i andra medlemsstater inom EU, s.k. cabotagetransporter. Vidare beslutade regeringen 2015 att införa sanktionsavgifter för transportföretag som överträder de EU-rättsliga bestämmelserna om cabotagetransporter.
Regeringen har även arbetat hårt för att få igenom det så kallade mobilitetspaketet, som innebär förbättringar av EU:s yrkestrafiklagstiftning. Till exempel införs en karensperiod på fyra dagar innan ytterligare cabotagetransporter kan utföras i samma land med samma fordon. Det görs för att förhindra systematiska överträdelse av cabotagebestämmelserna.
För att reglerna för yrkestrafiken ska få den styrande effekt som de syftar till är det av stor vikt att kontrollverksamheten av yrkestrafiken, oavsett om den avser trafik som utförs av inhemska eller utländska transportföretag, är effektiv och av tillräcklig omfattning. Polismyndighetens kontroller av den tunga yrkestrafiken är en viktig komponent i arbetet med att förebygga, upptäcka och utreda brott. Den 1 juli 2018 förlängdes tidsgränsen för hur länge en polisman eller en tulltjänsteman kan hindra fortsatt färd från 24 timmar till 36 timmar. Regeringen har också tillsatt en utredning om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Utredaren ska se över kontrollverksamheten och lämna förslag på förbättrande åtgärder.
Stockholm den 2 december 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.