Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

brott mot mänskliga rättigheter i Turkmenistan

Skriftlig fråga 2003/04:899 av Wälivaara , Erling (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-12
Anmäld
2004-03-16
Besvarad
2004-03-17
Svar anmält
2004-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 mars

Fråga 2003/04:899

 av Erling Wälivaara (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om brott mot mänskliga rättigheter i Turkmenistan

Turkmenistan styrs av diktatorn Saparmurat Nijazov. Han var tidigare i ledningen för kommunistpartiet. Nu styr han landet med järnhand. Personkulten kring honom är helt i nivå med de mest kända diktatorerna i världen. Det finns bilder och statyer av honom överallt i landet, på gator, i skolor och fabriker. Nijazov har skrivit en bok som alla turkmener måste studera. Den heter Turkmenernas faders och profeters heliga bok. Den är till och med viktigare än Koranen. Opposition är förbjudet och straffas med fängelse. Det finns ett överflöd av poliser och angivare som rapporterar till polisen. Under hösten 2002 och till dags dato har läget i Turkmenistan successivt blivit allvarligare. Nijazov försöker isolera landet. Inga turister, affärsmän eller journalister får komma in i landet, och ingen får längre lämna landet. Det finns oppositionella turkmener som tidigare lyckats fly landet. Deras organiserade oppositionsarbete straffas genom att deras släktingar i hemlandet fängslas. Det finns några oppositionella som bor i Sverige. På grund av deras engagemang har Nijazovs regim fängslat över 100 av deras släktingar. Risken är överhängande att dessa släktingar avrättas. Saparmurat Nijazov är en av världens värsta diktatorer. Sverige kan bidra till att få bort honom från makten i Turkmenistan.

Därför vill jag fråga vilka åtgärder utrikesministern i internationella sammanhang avser att vidta för att sätta tryck på regimen i Turkmenistan så att alla turkmener får åtnjuta de mänskliga rättigheter som tillskrivs alla människor i hela världen.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:899 besvarad av Laila Freivalds

den 17 mars

Svar på fråga 2003/04:899 om brott mot mänskliga rättigheter i Turkmenistan

Utrikesminister Laila Freivalds

Erling Wälivaara har frågat mig vilka åtgärder jag i internationella sammanhang avser att vidta för att sätta tryck på regimen i Turkmenistan så att alla turkmener får åtnjuta de mänskliga rättigheter som tillskrivs alla människor i världen.

Läget vad gäller mänskliga rättigheter i Turkmenistan är onekligen oroväckande. Landet är en enpartistat och presidentens makt är näst intill total. Såväl parlament som regering saknar egentligt inflytande och stöder rutinmässigt presidentens dekret. Yttrandefriheten är kraftigt beskuren och press och massmedier kontrolleras av regimen.

EU har upprepade gånger gjort uttalanden, inklusive uppvaktningar hos de turkmenska myndigheterna, om den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan. Inom FN lade EU under generalförsamlingens möte i New York hösten 2003 fram en resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Även i år lägger Sverige, tillsammans med övriga EU-länder och USA, fram en resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan. Resolutionen fördömer förtrycket av politiska oliktänkande genom begränsningar av yttrandefriheten samt förekomsten av godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och andra svåra kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Sverige var bland de tio stater som i slutet av år 2002 aktiverade OSSE:s så kallade Moskvamekanism för att granska förhållandena för demokrati och de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan. Moskvamekanismen är ett instrument som ger OSSE möjlighet att sända en rapportörer till en deltagande stat, om det bedöms föreligga ett särskilt allvarligt hot mot uppfyllande av de åtaganden som landet gjort inom OSSE vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Den rapportör som fick uppdraget överlämnade i mars 2003 sin rapport till OSSE, utan att ha fått tillstånd av regimen att besöka landet. EU påtalade i OSSE:s permanenta råd det oacceptabla i att rapportören inte givits möjlighet att besöka landet.

EU riktar inom ramen för OSSE regelbundet uppmärksamhet och kritik mot de demokratiska missförhållandena och den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan. Sverige kommer att uppmana Turkmenistan att delta i höstens implementeringsmöte kring frågor gällande åtaganden om mänskliga rättigheter. Turkmenistan har de senaste tre åren valt att, som enda deltagande stat, inte närvara vid OSSE:s implementeringsmöte som årligen äger rum i Warszawa.

Även OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter (HCNM), den svenske ambassadören Rolf Ekéus, är starkt engagerad i situationen för de uzbekiska och ryska minoritetsgrupperna i Turkmenistan och besökte hösten 2003 landet. Sverige har bidragit till hans verksamhet genom att ställa två medarbetare till HCNM:s förfogande.

Parlamentsval ska hållas i Turkmenistan under året. Om förutsättningarna möjliggör för OSSE att sända övervakare och observatörer till valet, avser Sverige att medverka med sådana.

Vi kommer från svensk sida att fortsatt följa utvecklingen i Turkmenistan och internationellt verka för att respekten för de mänskliga rättigheterna upprätthålls i landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.