Brott mot företagare
Skriftlig fråga 2020/21:2071 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-03
- Överlämnad
- 2021-03-04
- Anmäld
- 2021-03-05
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
De svenska företagen är grunden för våra jobb, för vår ekonomi och för att skapa de resurser vi behöver för vår välfärd. Under pandemin har många företag det tufft och kämpar för sin överlevnad. Ett annat stort hot mot de svenska företagen är hot och kriminalitet.
Företagarna har i sin rapport om brott mot företagare lyft den otrygghet som företagare känner på grund av för låg polisnärvaro. Otryggheten har ökat från 41 procent till 51 procent mellan 2017 och 2020. Andelen företag som blivit utsatta för brott har ökat från 30 procent till 37 procent under samma period. För företagare med anställda har vartannat företag blivit utsatt för brott. De vanligaste brotten är bluffakturor, stölder, inbrott och skadegörelse.
Detta leder till en minskad tro på rättsväsendet och, vilket i sig är en allvarlig utveckling, till ökade kostnader och en minskad vilja att investera eller att investeringar skjuts på framtiden.
Brottslighet mot företag är därmed indirekt ett hot mot de svenska jobben och det svenska företagsklimatet. Därmed också ett hot mot hela vårt välfärdssamhälle.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska företagarnas utsatthet för brott?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2071 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2071 av Lotta Olsson (M)
om brott mot företagare och 2020/21:2069 av Lotta Olsson (M) om ett bra näringslivsklimat
Lotta Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska företagarnas utsatthet för brott. Lotta Olsson har också frågat näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att förbättra näringslivsklimatet när det gäller utsatthet för brottslighet. Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen ser allvarligt på brott som riktas mot företag och har vidtagit och vidtar ett flertal åtgärder som ska bidra till att minska utsattheten för brott och skapa en tryggare miljö för enskilda företagare.
Den 1 mars 2021 trädde lagändringar i kraft som syftar till att förstärka skyddet mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. Bland annat infördes en ny lag om tillträdesförbud till butik som innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Det infördes även en ny kvalifikationsgrund i bestämmelserna om grov stöld och grovt häleri. Kvalifikationsgrunden syftar till att systematiska inslag vid stöld- och häleribrottslighet ska få ett större genomslag vid bedömningen av om ett brott är grovt. Vidare kriminaliserades försök, förberedelse och stämpling till häleri.
För att komma till rätta med bedrägerier med s.k. bluffakturor har tidigare en straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri införts. Därtill har en ny kamerabevakningslag införts som underlättar handelns säkerhetsarbete genom att kravet på tillstånd har tagits bort.
Den kraftfulla satsningen på att bygga ut Polismyndigheten pågår med oförminskad kraft. Regeringens mål om 10 000 fler polisanställda år 2024 jämfört med 2016 har uppnåtts till mer än hälften. Vid årsskiftet hade Polismyndigheten 33 726 anställda. Det har aldrig tidigare funnits så många polisanställda i Sverige. Samtidigt går nära 3 000 studenter polisutbildningen, vilket bäddar för en god tillväxt även framöver. I årets regleringsbrev begär regeringen fortsatt redovisning av vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet.
Men oavsett vilka resurser som läggs på polisen, så kommer det vara svårt att bevaka och utreda bort all brottslighet mot företagare. En central del är därför företagarnas egna förebyggande åtgärder. Konceptet ”Trygg i butik”, som går ut på att förebygga stölder i butik, är ett bra exempel på förebyggande samverkan mellan polis och företagare.
En viktig del i regeringens arbete är även att bekämpa brottens orsaker. För att lyckas med det behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Därför har regeringen tagit fram det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. Regeringen lämnade i december 2020 en redovisning av åtgärder till riksdagen i enlighet med målsättningarna i programmet. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Stockholm den 10 mars 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.