Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bristerna i det kommunala utjämningssystemet

Skriftlig fråga 2000/01:999 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-04-02
Besvarad
2001-04-11
Anmäld
2001-04-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 april

Fråga 2000/01:999

 av Margareta Cederfelt (m) till finansminister Bosse Ringholm om bristerna i det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet är baserat på ett flertal faktorer. Tyvärr är det åtskilliga faktorer, som är av stor betydelse för Stockholm, som ej är inkluderade. Exempelvis tar kommunala utjämningssystemet ej hänsyn till hemlösa, hiv/aids och psykiskt sjuka. Dessa sjukdomar och sociala situationer står utanför de faktorer kommunala utjämningssystemet beaktar för beräkning av fördelning av resurserna.

Systemet missgynnar också Stockholm i egenskap av inflyttningsort genom att de nya invånarnas skattekraft tillfaller Stockholm först året efter det de flyttat till staden. Samtidigt får utflyttningsorten omgående tillgodoräkna sig att invånarna flyttat ut.

Kostnadssystemet beaktar ej heller att kostnaderna är högre för såväl lokaler, exempelvis skollokaler, som löner i Stockholm än övriga landet. Det högre kostnadsläget leder till att Stockholm har högre kostnad för grundskola och gymnasium än övriga riket.

Ovanstående är exempel på två faktorer som missgynnar Stockholm när det gäller det kommunala utjämningssystemet, och med anledning av ovanstående vill jag fråga skatteministern.

Vad avser skatteministern vidta för åtgärder för att Stockholm ej längre ska missgynnas av det kommunala utjämningssystemet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:999 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén

den 11 april

Svar på fråga 2000/01:999 om bristerna i det kommunala utjämningssystemen

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Margareta Cederfelt har frågat finansministern om vilka åtgärder han avser vidta för att Stockholm ej längre ska missgynnas av det kommunala utjämningssystemet? Arbetet är inom regeringen så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Magareta Cederfelt räknar upp ett antal faktorer som inte skulle vara inkluderade i det kommunala utjämningssystemet i den del som avser utjämning för s.k. strukturella kostnadsskillnader. Utjämningssystemet skulle även missgynna Stockholm i egenskap av inflyttningsort genom att de nya invånarnas skattekraft tillfaller Stockholm först året efter det att de flyttat till kommunen.

I kostnadsutjämningen för landstingen beaktas sedan 2000 kostnader för hiv i modellen för hälso- och sjukvård. Dessutom får bl.a. Stockholms kommun och Stockholms läns landsting särskilda statsbidrag för förebyggande insatser mot hiv/aids.

De högre byggkostnaderna i främst Stockholmsområdet beaktas i en särskild modell i kostnadsutjämningen för kommunerna. Höga kostnader för sociala insatser i främst storstäderna beaktas i modellen för individ- och familjeomsorg.

Att en viss eftersläpning förekommer i både inkomst- och kostnadsutjämningssystemen är oundvikligt eftersom utjämningen baseras på utfallsdata. Eftersläpningen påverkar såväl tillväxtkommuner som utflyttningskommuner.

Avslutningsvis vill jag peka på att det kommunala utjämningssystemet har varit föremål för uppföljning och översyn fortlöpande sedan det infördes 1996 och att detta arbete rimligen bör fortsätta i någon form.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.