Brister i information om fosterdiagnostik

Skriftlig fråga 2007/08:570 av Westerholm, Barbro (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-01-08
Anmäld
2008-01-15
Besvarad
2008-01-16
Svar anmält
2008-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 januari

Fråga

2007/08:570 Brister i information om fosterdiagnostik

av Barbro Westerholm (fp)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Fosterdiagnostik började användas i Sverige på 1970-talet. Under många år har den genomförts genom provtagning från fostervatten och moderkaka, vilket medför en risk för missfall på ca 1 procent. Nu har det skett en utveckling så att man med en kombination av ultraljud och prov från fostervatten eller moderkaka kan öka säkerheten i diagnostiken och samtidigt minska risken med provtagningarna. Statens medicinsk-etiska råd och Statens beredning för medicinsk utvärdering har därför båda efter utvärdering dels av den medicinska säkerheten, dels de etiska aspekterna på diagnostiken, kommit fram till att det nya förfarandet, som går under benämningen KUB-testet, är att föredra under förutsättning att kvinnan och hennes partner får omfattande information om vad fosterdiagnostik innebär och att det är frivilligt att genomgå den.

Under den debatt i massmedierna som sedan följt har det framkommit att den information om fosterdiagnostik som ges i dag på mödravårdscentralerna till kvinnan och hennes partner på många håll har stora brister med de konsekvenser det kan föra med sig.

Mot bakgrunden av ovanstående vill jag fråga socialminister Göran Hägglund vad han avser att göra för att säkerställa att god information ges till blivande föräldrar vad gäller fosterdiagnostik.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:570 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 16 januari

Svar på fråga

2007/08:570 Brister i information om fosterdiagnostik

Socialminister Göran Hägglund

Barbro Westerholm har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att god information ges till blivande föräldrar vad gäller fosterdiagnostik.

Fosterdiagnostik väcker många etiska frågor som bland annat rör människosyn, människovärde och integritet.

Det är en väldigt viktig fråga som Barbro Westerholm tar upp. Ett villkor för att fosterdiagnostik ska kunna bedrivas under ansvarsfulla former är att den gravida kvinnan och hennes partner själva tar ställning till om de vill acceptera det erbjudande om fosterdiagnostik som sjukvården ger. Förutsättningen för att paret ska kunna göra det är att de har tillräckligt mycket kunskap och information både om metoderna för fosterdiagnostik och de konsekvenser som kan följa på diagnostiken.

Att gravida kvinnor får god information om fosterdiagnostik har ansetts så angeläget att det är reglerat i lag. Enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet ska således alla kvinnor erbjudas en allmän information om fosterdiagnostik. De kvinnor som har en medicinskt konstaterad förhöjd risk att föda ett skadat barn ska erbjudas ytterligare information.

Inom Socialstyrelsen utarbetas för närvarande föreskrifter till lagen. I dessa utvecklas frågan om information till den gravida kvinnan och hennes partner. Jag förutsätter att Socialstyrelsen inom ramen för sitt uppdrag som tillsynsmyndighet granskar hur föreskrifterna efterlevs inom hälso- och sjukvården.

Statens medicinsk-etiska råd har i sin etiska analys av den nya metoden för riskbedömning vid fosterdiagnostik betonat att en förutsättning för att använda metoden är att särskilda satsningar görs på en god information. Rådet har också skisserat hur en sådan informationspolicy skulle kunna se ut. Jag har förstått att rådet har sänt sitt yttrande till ansvariga hos sjukvårdshuvudmännen.

För att kunna ge god information behöver de barnmorskor som möter de gravida kvinnorna vid det första besöket på mödrahälsovårdscentralen ha kunskap om etik, kompetens i vägledning samt kunskap om genetik. Erfarenheterna från den särskilda utbildning för genetisk vägledning som finns på ett par håll i landet bör tillvaratas i det här sammanhanget.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.