Brister i Försäkringskassans underlag
Skriftlig fråga 2020/21:2378 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-30
- Överlämnad
- 2021-03-31
- Anmäld
- 2021-04-06
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Svarsdatum
- 2021-04-14
- Besvarad
- 2021-04-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Försäkringskassan har en utredningsskyldighet att hantera underlag som har kommit in under kommuniceringstiden. I sin rapport kan Inspektionen för socialförsäkringen konstatera att det finns brister i hur Försäkringskassan har värderat underlag som har kommit in och att de nya underlag som Försäkringskassan tagit del av inte har kommunicerats med den enskilde. Bristerna kan medföra att den enskilda personen uppfattar det som att Försäkringskassan redan har bestämt sig och att de underlag som har inkommit är utan betydelse.
Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är därför:
Hur avser statsrådet att säkerställa att de brister i Försäkringskassans hantering av underlag som har kommit in under kommuniceringstiden inte missgynnar den enskildes bedömning av sitt sjukintyg?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2378 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:2373, 2020/21:2374, 2020/21:2375, 2020/21:2376, 2020/21:2378, 2020/21:2393, 2020/21:2394 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Försäkringskassans roll gällande undantag
Försäkringskassans styrning och ledning
Komplettering om aktivitetsbegränsning
Försäkringskassans kommunikation
Brister i Försäkringskassans underlag
Försäkringskassans utredningar i ärenden där läkarintyg saknas
Försäkringskassans utredningsskyldighet
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Försäkringskassan ska ta en mer aktiv roll när det finns indikationer på att personen kan omfattas av ett undantag i lagstiftningen, hur jag avser att förbättra Försäkringskassans styrning och ledning när det gäller om ansökan bör avvisas eller prövas i sak i ärenden om aktivitetsersättning som saknar läkarutlåtande, vad jag avser att göra för att se över rättssäkerheten så att kompletterande uppgifter om en persons aktivitetsbegränsning bedöms av andra än hälso- och sjukvården, hur jag avser att förändra förutsättningarna i Försäkringskassans kommunikation med den enskilde så att personens möjlighet att ta till vara sin rätt ökar, hur jag avser att säkerställa att de brister i Försäkringskassans hantering av underlag som har kommit in under kommuniceringstiden inte missgynnar den enskildes bedömning av sitt sjukintyg, hur jag avser att säkerställa att Försäkringskassan alltid utreder ärenden om aktivitetsersättning även när underlag är bristfälliga eller när läkarutlåtande saknas samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att Försäkringskassan ska utveckla stödet när det gäller tillämpningen av utredningsskyldigheten.
Jag vill understryka att regeringen ser mycket allvarligt på de brister som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har funnit. Människor ska kunna lita på trygghetssystemen när de saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Beslut om avslag måste vara begripliga för den enskilde och Försäkringskassan måste säkerställa att ärenden utreds i tillräcklig omfattning. Detta är avgörande för sjukförsäkringens legitimitet och för människors trygghet.
Regeringen har tidigare konstaterat att det finns brister i såväl regelverket som i Försäkringskassans handläggning av sjukförsäkringen. Regeringen har ett pågående arbete med att stärka sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen utifrån förslag och rekommendationer som lämnades i slutbetänkandena från En trygg sjukförsäkring med människan i centrum och Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Den 15 mars trädde nya regler i kraft för att göra bedömningen i rehabiliteringskedjan mer flexibel så till vida att det blir lättare att skjuta fram prövningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180. Detta för att människor ska få bättre förutsättningar att hinna genomgå vård, behandling och rehabilitering för att kunna återgå i arbete. Regeringen arbetar vidare med övriga förslag från utredningarna.
Det är mot bakgrund av brister i Försäkringskassans handläggning som regeringen har givit ISF flera uppdrag. Regeringen har också under flera år gett Försäkringskassan i uppdrag att utveckla såväl sin handläggning, som stödet till individen och samarbetet med andra aktörer i sjukskrivningsprocessen. Detta i syfte att komma tillrätta med bristerna i myndighetens utredning och bedömning av arbetsförmågan. Jag kan konstatera att det fortfarande finns brister i Försäkringskassans handläggning av sjukförsäkringen. Jag vill understryka att det är myndigheten som ytterst ansvarar för handläggningen och tillämpningen av regelverket. Jag välkomnar därför att Försäkringskassan nu har påbörjat ett utvecklingsarbete vad gäller förvaltningen av sjukförsäkringen.
Den 15 april 2021 ska Försäkringskassan slutredovisa sitt uppdrag från regeringen om att förbättra stödet till unga som får avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning. Inom ramen för uppdraget ska Försäkringskassan utveckla samverkansformer med Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner för målgruppen. Uppdraget är mycket viktigt för att förbättra stödet till målgruppen, samt för att säkerställa att relevanta åtgärder vidtas. Syftet med uppdraget är att den här gruppen ska får det stöd de behöver för att kunna arbeta eller studera.
Inom ramen för ett uppdrag om förbättrad kvalitet i ärenden om rätt till sjukpenning ska Försäkringskassan redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa att utredningen i ärenden där sjukpenning nekas från dag 180 i sjukperioden genomförs på sådant sätt att det tydligt kan motiveras varför ansökan avslås. Särskilt gäller detta omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande så att den försäkrade kan förstå beslutet. Uppdraget ska slutredovisas den 15 augusti 2021.
Regeringen gav i januari 2018 Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen. Ett av områdena som ingick i uppdraget var försäkringsmedicinska underlag, information i läkarintyg och Försäkringskassans utredningsskyldighet. Uppdraget slutredovisades den 30 juni 2019. Regeringen gav därefter myndigheterna i uppdrag att genomföra de åtgärder som identifierats genom uppdraget och i mars i år fick Försäkringskassan ett uppdrag som bl.a. berör information i läkarintyg och Försäkringskassans utredningsskyldighet avseende diagnoser som är särskilt svåra för hälso- och sjukvården att tillhandahålla uppgifter om. Slutredovisning ska lämnas den 15 oktober 2021.
Regeringen har också tillsatt en ny styrelse för Försäkringskassan. Jag har höga förväntningar på styrelsen, vilket jag tydligt har framfört till ledamöterna. Med anledning av ISF:s rapport kallades styrelsen till ett möte den 6 april. Vid mötet tydliggjordes att regeringen ser mycket allvarligt på de identifierade bristerna och att regeringen förväntar sig att styrelsen arbetar för att skyndsamt åtgärda bristerna.
Regeringen följer noga det arbete som Försäkringskassan gör inom ramen för samtliga regeringsuppdrag och det egna utvecklingsarbete vad gäller förvaltningen av sjukförsäkringen. Det arbetet kommer att fortsätta. Jag ser fram emot Försäkringskassans kommande svar angående vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av de brister som framkommer i ISF:s granskning.
Stockholm den 14 april 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.