Bristen på teckenspråkstolkar
Skriftlig fråga 2017/18:163 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-10-25
- Överlämnad
- 2017-10-26
- Anmäld
- 2017-10-27
- Sista svarsdatum
- 2017-11-01
- Svarsdatum
- 2017-11-07
- Besvarad
- 2017-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Varje individ har rätt till en fungerande vardag. Ingen ska behöva leva med ständiga hinder som begränsar individens liv. En grupp människor som är i behov av tolk varje dag är döva och hörselskadade personer. Teckenspråk är det enda språket i Sverige där du som döv, alltid har rätt att få tolk. Men ett stort problem i dag är att döva eller hörselskadade människor som är beroende av teckenspråkstolk inte får samma rättigheter och möjligheter som andra individer.
Det är en lång utbildning för att bli teckenspråkstolk. Men yrket är inte tillräckligt attraktivt i dag. Det saknas teckenspråkstolkar. Det måste löna sig att jobba inom yrket för att fler ska stanna kvar – annars tystas de döva och hörselskadade ned. Vi borde prioritera teckenspråksyrket och fundera över att slopa arbetsgivarens avgift till teckenspråkstolk vid anställning av en döv eller hörselskadad person så att ingen döv eller hörselskadad går miste om ett arbete.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Hur arbetar ministern för att lösa bristen på teckenspråkstolkar i Sverige, och vilka andra insatser görs av regeringen för att säkra dövas och hörselskadades rätt till tolk?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:163 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2017/05950/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:163 av Robert Hannah (L) Bristen på teckenspråkstolkar
Robert Hannah har frågat arbetsmarknads- och etableringsministern hur ministern arbetar för att lösa bristen på teckenspråkstolkar i Sverige, och vilka andra insatser som görs av regeringen för att säkra döva och hörselskadades rätt till tolk. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Statistik från Nysam visar att det varierar mellan landstingen gällande i vilken utsträckning ett beställt tolkuppdrag utförs. Från 91 procent i det landsting med lägst andel utförda uppdrag till 99 procent i det landsting med högst andel utförda uppdrag. Orsaken till att uppdrag inte kan utföras är bland annat brist på tolkar. Samtidigt redovisar Statskontoret en utveckling där nyutbildade teckenspråkstolkar inte får arbete i önskad omfattning.
Regeringen är medveten om att tolktjänsten kan bli mer tydlig och lättillgänglig. Samtidigt behövs mer kunskap om hur behoven ser ut, framförallt avseende tolk i arbetslivet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit en satsning för ökade möjligheter till tolktjänst i arbetslivet med syfte att stärka förutsättningarna på arbetsmarknaden för kvinnor och män som är döva, dövblinda eller har nedsatt hörsel. Satsningen ska också ge ökad kunskap om hur behoven ser ut.
Satsningen är ett komplement till andra pågående insatser, exempelvis höjdes maxbeloppet från 50 000 kr till 150 000 kr år 2017 för tolk åt barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade som tar del av utbildning inom ett företag.
Stockholm den 6 november 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.