Bristande trygghet i det svenska samhället
Skriftlig fråga 2019/20:2119 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-04
- Överlämnad
- 2020-09-07
- Anmäld
- 2020-09-08
- Svarsdatum
- 2020-09-16
- Besvarad
- 2020-09-16
- Sista svarsdatum
- 2020-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Utvecklingen i Sverige går i helt fel riktning vad gäller trygghet. Den högsta graden av kriminalitet ökar i Sverige samtidigt som det sker en minskning i andra EU-länder.
Mellan åren 2011 och 2016 minskade det dödliga våldet med 3 100 fall per år, enligt Eurostat.
Förändringen motsvarar en minskning från 0,94 fall per 100 000 till 0,69 fall. I Sverige ökade under samma period antalet dödsfall från 0,77 till 0,94 fall per 100 000 invånare. Förändringen är tyvärr i linje med vad många boende i Sverige upplever: ökad otrygghet, ökad rädsla för våld och i värsta fall mord.
I en rättsstat ska alla människor kunna känna sig trygga och leva och bo utan rädsla för att man själv eller en nära anhörig eller bekant ska mördas. I en rättsstat har en regering moralisk skyldighet att vidta åtgärder för att skydda befolkningen mot våld och mord. Enligt Eurostats statistik går utvecklingen i Sverige i motsatt riktning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att vända den negativa utvecklingen, så att Sverige åter ska bli ett av EU:s tryggaste länder, med låg förekomst av dödligt våld?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2119 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2020/
03179
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2119 av Margareta Cederfelt (M)
Bristande trygghet i det svenska samhället
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända den negativa utvecklingen, så att Sverige åter ska bli ett av EU:s tryggaste länder, med låg förekomst av dödligt våld.
Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. De senaste åren har det dödliga våldet ökat, vilket i huvudsak beror på fler fall av dödligt våld inom ramen för konflikter i den kriminella miljön. Däremot har dödligt våld totalt sett minskat under en längre tid, och i relation till befolkningen ligger det dödliga våldet på en lägre nivå än i början av 90-talet.
Regeringen ser mycket allvarligt på utvecklingen av dödligt våld och annan brottslighet i kriminella miljöer – det är oacceptabelt att ett fåtal brottsaktiva individer med kopplingar till kriminella grupperingar sprider otrygghet runtom i landet. Regeringen är fast besluten att vända utvecklingen.
För att komma tillrätta med de kriminella nätverken krävs en bredd av åtgärder. Regeringen har tidigare beslutat om en rad åtgärder och under hösten 2019 presenterades 34-punktsprogrammet, det största paketet mot gängkriminalitet någonsin i Sverige. Programmet innehåller nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, skärpta straff, bättre brottsförebyggande arbete och förstärkt vittnesskyddsprogram.
Regeringen har under de senaste åren vidtagit en lång rad åtgärder för att motverka det grova våldet. Vi har bland annat genomfört en rad straffskärpningar, till exempel när det gäller vapenbrott och allvarliga våldsbrott. Regeringen har också, inom ramen för 34-punktsprogrammet, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram för människor som vill lämna kriminella miljöer och våldsbejakande extremism.
För att minska nyrekryteringen in till gängrelaterad kriminalitet krävs tidiga och samordnade insatser från många aktörer, inte minst socialtjänst och skola för barn och unga som är i riskzonen för att involveras i kriminalitet. En god utbildning för alla är grundläggande. Under förra mandatperioden sköt regeringen till över 35 miljarder kronor till vård, skola och omsorg. Nu arbetar 100 000 fler i välfärden, bland annat i skolan som är så viktig för att ge unga goda framtidsmöjligheter.
En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten på kort och lång sikt i hela Sverige är att väsentligt öka antalet polisanställda. I syfte att stärka och vidareutveckla polisverksamheten ska Polismyndigheten till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 personer jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Vid halvårsskiftet 2020 hade antalet anställda ökat med mer än 5 000 sedan satsningen inleddes och det har aldrig funnits så många poliser som nu.
Stockholm den 16 september 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.