Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bristande kunskaper i svenska

Skriftlig fråga 1999/2000:371 av René, Inger (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-14
Besvarad
2000-01-11
Anmäld
2000-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 december

Fråga 1999/2000:371

 av Inger René (m) till statsrådet Britta Lejon om bristande kunskaper i svenska

Skolverkets senaste stora invandrarstudie visar en dyster bild av invandrarnas språkliga integrering. Sex av tio invandrare klarar bara en mycket enkel vardagssvenska. Jämfört med tidigare undersökning synes resultatet inte ha förbättrats @ snarare tvärtom. Grundskolans resultat för elever med invandrargrund är lika skrämmande. Vårterminen år 1999 fick var tredje invandrarelev betyget Icke godkänd i svenska 2 och blev därmed inte behörig till gymnasieskolans nationella program. 43 % av de elever som antingen är födda i ett annat land eller har två föräldrar som är födda utomlands har inte fullföljt sina gymnasiestudier inom fyra år.

Goda kunskaper i svenska är avgörande för hur väl invandrare lyckas i Sverige. Det är viktigt att betona svenska språkets betydelse, oavsett den enskilde individens bakgrund och förförståelse. Att förstå hur saker och händelser hänger ihop är förknippat med vår förmåga att urskilja och utrycka oss genom ett språk. Motsatsen kan medföra en känsla av utanförskap och därmed en bristande delaktighet i det samhälle man lever i.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att förbättra invandrarbarns, ungdomars och vuxnas kunskaper i svenska?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:371 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 11 januari

Svar på fråga 1999/2000:371 om bristande kunskaper i svenska

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Inger René har frågat statsrådet Britta Lejon vilka åtgärder statsrådet ämnar vidta för att förbättra invandrarbarns, ungdomars och vuxnas kunskaper i svenska. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det jag som ska svara på frågan.

Regeringen har prioriterat insatser för att stärka skolans kvalitet och trygga en nationellt likvärdig skola. Trots de goda resultat som svenska ungdomar visar vid internationella jämförelser, har vi ännu inte nått målet en likvärdig skola för alla. Fortfarande lämnar alltför många ungdomar skolan med bristfälliga kunskaper. Många barn till invandrare hör tyvärr till denna grupp. Orsakerna till detta är sannolikt flera. I vissa fall försvåras inlärningen av att eleven inte vistats mer än några år i Sverige. I syfte att klargöra orsakerna till att elever lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg har regeringen gett Skolverket i uppdrag att se över orsakerna till avhoppen. Skolverket ska särskilt uppmärksamma elever med utländsk bakgrund och även redovisa sambanden mellan antal år i svensk skola och studieresultat. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2001, med en delrapportering den 1 oktober 2000.

En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolan ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter i att läsa, skriva och kunna tala god svenska. För att utveckla språket krävs en riklig och meningsfull språkanvändning i förskolan och genom skolåren och vidare ut i arbetslivet. Detta konstaterade Läs- och skrivkommittén i sitt slutbetänkande (SOU 1997:108). Mot den bakgrunden är regeringens beslut att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra en allmän förskola för alla fyra- och femåringar och maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg av stor vikt.

Många barn med utländsk bakgrund lever i miljöer där få människor har svenska som modersmål. Det är i förskolan och i skolan som dessa barns möjligheter att lära sig god svenska måste tillvaratas.

I regeringens storstadssatsning är stärkandet av språket en av de viktigaste åtgärderna för att främja en god utveckling i storstadsregionerna. Särskilda medel finns där avsatta för en utbyggd förskoleverksamhet, språkutveckling i skolan och utbildningsinsatser för vuxna. För år 2000 har denna satsning förstärkts med ytterligare 45 miljoner kronor avsedda för bl.a. läxhjälp.

Förutom de insatser som görs inom ramen för storstadssatsningen vill jag peka på att regeringen under en treårsperiod avsätter totalt 500 miljoner kronor för en omfattande kompetensutveckling av lärare inom en rad strategiska områden.

Bl.a. har medel avsatts för kompetensutveckling för undervisning av elever med behov av särskilt stöd, t.ex. vad gäller förståelse för vad funktionshinder kan innebära eller att öka kunskaperna om mer vanligt förekommande problem såsom läs- och skrivsvårigheter/dyslexi eller koncentrationssvårigheter.

Vidare har medel avsatts för att stödja och stimulera arbetet med språkutveckling med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan, förstärka och utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll samt stimulera samarbete och samplanering mellan lärare i yrkesämnen och kärnämnen. Medel har också avsatts för kompetensutveckling av lärare i skolor med elever med många nationaliteter och språk.

Dessutom har Skolverket fått i uppdrag att kartlägga och granska hur olika pedagogiska tillvägagångssätt används i skolor med ett stort antal nationaliteter och språk samt sprida goda exempel på detta. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2001.

När det gäller insatser för vuxna finns i budgeten för år 2000 medel avsatta för tillfälliga personalförstärkningar inom arbetsförmedlingarna för att bl.a. hjälpa till att skaffa praktikplatser för arbetslösa invandrare och sfi-elever. Arbetsmarknadsstyrelsen ska också fortsätta utveckla individuella handlingsplaner bl.a. för invandrare som saknar svensk arbetslivserfarenhet och kanske befinner sig i slutet av sina sfi-studier.

Regeringen har sedan 1997 avsatt medel till Lärarhögskolan i Stockholm för att som försöksverksamhet t.o.m. år 2000 utveckla ett nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Skolverket ska under år 2000 utvärdera denna verksamhet och lämna förslag om en eventuell fortsatt verksamhet.

Kunskapslyftskommittén har i ett delbetänkande (SOU 1998:51) föreslagit att sfi ska inordnas i komvux för att lättare integrera invandrare i vuxenutbildningen. Den 25 november 1999 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utreda den organisatoriska formen för sfi.

Regeringen kommer att lämna förslag rörande sfi i den kommande propositionen om vuxenutbildning.

Jag har inte för avsikt att nu vidta ytterligare åtgärder utöver dem som jag redovisat i mitt svar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.