Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bristande jämställdhet i skolan

Skriftlig fråga 2004/05:328 av Schyman , Gudrun (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-11
Inlämnad
2004-11-11
Besvarad
2004-11-17
Svar anmält
2004-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 november

Fråga 2004/05:328

 av Gudrun Schyman (v) till statsrådet Ibrahim Baylan om bristande jämställdhet i skolan

Under skolmässorna i Malmö och Stockholm i november 2004 genomförde UR (Utbildningsradion) en undersökning om jämställdhet i skolan. Den visade att endast 13 % av lärarna i grundskolan ansåg att pojkar och flickor bemöts likadant i skolan. 73 % menade att pojkar får mest utrymme i klassrummet eller gruppen. En tredjedel av lärarna tyckte inte att läromedlen var jämställda. Var fjärde gymnasielärare beskrev skolmiljön som otrygg. 96 % av lärarna ansåg att det behövs (mer) jämställdhetsarbete i skolan men bara var tredje arbetade med det. Avsaknad av tid, material och kunskaper uppgav de flesta som de största hindren. Drygt 60 % av lärarna hade inte fått i uppdrag av sin chef att arbeta med jämställdhetsfrågor bland elever och förskolegrupper. Resultatet av undersökningen är ett uppseendeväckande underkännande av skolans jämställdhetsarbete. Enligt skolans egen betygsskala borde det snarare bli ett streck, det vill säga omöjligt att betygssätta på grund av dålig närvaro.

Jag vill fråga statsrådet Ibrahim Baylan:

Kommer statsrådet att vidta några omedelbara åtgärder för att få fart på jämställdhetsarbetet i landets skolor?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:328 besvarad av Ibrahim Baylan

den 17 november

Svar på fråga 2004/05:328 om bristande jämställdhet i skolan

Statsrådet Ibrahim Baylan

Gudrun Schyman har frågat om jag kommer att vidta några omedelbara åtgärder för att få fart på jämställdhetsarbetet i landets skolor.

Alla i skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Jämställdhet handlar om demokrati. I de tre läroplanerna (Lpo 94, Lpf 94 och Lpfö 98) formuleras verksamheternas värdegrund och jämställdhetsuppdrag. Skolan ska vara en plats där grunden läggs för ett jämställt och jämlikt samhälle genom att traditionella könsmönster motverkas och maktordningen mellan könen bryts. Skolan ska inte behandla eleverna likadant @ genom att bortse från kön, etnisk och socioekonomisk bakgrund @ utan jämlikt och jämställt.

Regeringen vidtar en rad åtgärder för att bryta könsmaktsordningen, ge arbetet en mer feministisk inriktning samt öka personalens kunskap om och kompetens i jämställdhet i såväl förskolan som skolan. Det är viktigt att jämställdhetsarbetet börjar tidigt.

I augusti 2003 fattade regeringen beslut om att tillsätta en jämställdhetsdelegation för förskolan (U 2003:12) som ska lyfta fram, förstärka och utveckla förskolans jämställdhetsarbete. Uppdraget omfattar perioden från den 1 december 2003 till den 30 juni 2006. Regeringen ser med stort intresse fram emot delegationens redovisning i december 2004, då delegationen överlämnar delrapport med förslag till regeringen.

I maj 2004 gav regeringen Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram material med information om vad jämställdhet är och innebär för skolans uppdrag och åtagande (U2004/2350/S). I uppdraget ingår även att ge skolorna möjlighet att se filmen Hip Hip Hora! Omkring 440 visningar har hittills genomförts runtom om i Sverige, vilket innebär att omkring 50 000 elever i årskurs 6@9 har sett filmen. Myndigheten har också tagit fram ett stödmaterial "Hur är det ställt? Tack, ojämnt!" på uppdrag av regeringen. Alla kommuner och skolor har fått materialet som innehåller lärande exempel på hur skolor och kommuner i samverkan med olika organisationer och myndigheter arbetar med jämställdhet samt social och etnisk mångfald.

Jämställdhet är en pedagogisk fråga och en kunskapsfråga som ska utgöra en självklar del av skolans undervisning, vilket redan klart framgår av läroplanerna. Rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och att jämställdhet integreras i undervisningen. I juli 2004 gav regeringen Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att se över hur den statliga rektorsutbildningen ska effektiviseras (U2003/2021/S). I uppdraget ingår att se över utbildningens innehåll i syfte att stärka rektorernas ansvar för läroplanens övergripande mål och att driva jämställdhetsfrågor.

Utbildning och kompetens i värdegrundsfrågor har stor betydelse för kvaliteten i skolan. Skolans uppdrag som det formuleras i läroplanerna ställer krav på kompetens i genusfrågor och jämställdhet hos såväl skolledare som lärare och annan personal. Regeringen har sedan år 2002 avsatt medel för utbildning av så kallade genuspedagoger. Utbildningen riktar sig till lärare och pedagoger i förskolan, skolan och gymnasieskolan. Regeringens ambition är att det ska finnas minst en sådan resursperson i varje kommun vid årsskiftet 2004/2005. Hittills har 145 kommuner deltagit och 259 genuspedagoger utbildats. Målet kommer tyvärr inte att hinna nås, eftersom många kommuner inte har utnyttjat regeringens erbjudande om kostnadsfri utbildning av genuspedagoger.

Det är viktigt att kommunerna prioriterar och ser jämställdhet som en demokrati- och värdegrundsfråga. Skolans personal behöver stöd i sitt jämställdhetsarbete. Därför måste även kommunernas kompetens och medvetenhet om betydelsen av jämställdhet för skolans kvalitet uppmärksammas.

Det behövs ökad och breddad kunskap, kompetens och medvetenhet om vad skolans demokratiska uppdrag innebär och kräver. Jämställdheten i skolan ska stärkas och skolans jämställdshetsarbete inriktas mot att förändra könsmönster och bryta rådande könsmaktsordning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.