brist på utbildade yrkesarbetare

Skriftlig fråga 1999/2000:334 av Adolfsson, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-03
Anmäld
1999-12-07
Besvarad
1999-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 1999/2000:334

av Carina Adolfsson (s) till näringsminister Björn Rosengren om brist på utbildade yrkesarbetare

Kronobergs län är ett utpräglat industrilän med i huvudsak små och medelstora företag. Metall- och träindustrin dominerar. Kronobergs län har under flera år haft en god sysselsättning i förhållande till många andra län i landet och har i dag en arbetslöshet som är en av landets lägsta.

När nu tillväxten ökar anställer företagen. Det som då uppstår och som företagen, SAF och fackförbunden tar upp som ett stort hot mot framtiden är problemen med rekrytering av utbildad arbetskraft. Inom flera yrken uppstår flaskhalsproblem.

Många företag planerar att öka produktionen och upplever nu brist på kompetent personal. Därför är det viktigt att skapa möjligheter till kompetenshöjning av redan anställd personal samtidigt som man utbildar människor till arbete som ger möjlighet till egen försörjning. Vi vet att under senare år är det allt färre ungdomar som går utbildningar inom industriprogrammen. På sikt kan hotet vara att företagen flyttar utomlands på grund av att det inte finns utbildad personal.

I dag rapporterar länsarbetsnämnden att det saknas utbildad arbetskraft inom följande yrken: svetsare, plåtslagare, verkstadsmekaniker, montörer, servicetekniker, truckmontörer, lagerarbetare, konstruktörer och produktionstekniker.

Vad avser ministern att göra för att minska bristen på yrkesutbildad arbetskraft?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:334 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 15 december

Svar på fråga 1999/2000:334 om brist på utbildade yrkesarbetare

Näringsminister Björn Rosengren

Carina Adolfsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att minska bristen på yrkesutbildad arbetskraft. Bakgrunden är bl.a. att Länsarbetsnämnden i Kronoberg rapporterat att det saknas utbildad arbetskraft inom ett flertal yrken.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit åtgärder för att snabbt kunna motverka flaskhalsar på arbetsmarknaden. Vi har föreslagit en försöksverksamhet inom en ram på 130 miljoner kronor för bristyrkesutbildning för redan anställda under år 2000.

AMV ska tillsammans med regionala kompetensråden definiera bristyrkesutbildningar som behöver upphandlas för att regionen ska fortsätta att utvecklas. Anställda som genomgår en bristyrkesutbildning ska under utbildningstiden kunna få aktivitetsstöd i form av utbildningsbidrag. Därigenom får också arbetslösa en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Det är av stor vikt för tillväxten att företagen kan erhålla den arbetskraft de behöver för att säkerställa sin produktion. Genom att stimulera till ökad kompetens hos anställda svarar vi snabbare mot arbetslivets behov än vad som är möjligt med arbetsmarknadsutbildningen i sin nuvarande form. Platsförmedlingsinsatser är också viktiga att framhålla som ett prioriterat område för att förhindra uppkomsten av flaskhalsar i regioner med hög tillväxt.

I Näringsdepartementet bereds nu också frågan om individuell kompetensutveckling. Regeringen har sammanlagt avsatt 2,4 miljarder för kompetensutveckling under en treårsperiod mellan år 2000 och 2002. Regeringen avser återkomma i den frågan under nästa år.

Jag vill också informera Carina Adolfsson om att Näringsdepartementet har haft kontakt med Länsarbetsnämnden i Kronoberg som framhåller att det finns en god beredskap för att svara mot företagens behov av arbetskraft med hjälp av arbetsmarknadsutbildningar. Det gäller även flaskhalsar som uppstår med mycket kort varsel.

Detta är också en fråga för det ordinarie utbildningssystemet. Arbetsmarknadspolitiken kan kortsiktigt lösa flaskhalsar. I ett längre perspektiv är det viktigt att industrin framstår som ett möjligt yrkesval för ungdomar och i dialog med samhällets utbildningsanordnare uppmuntrar fler att utbilda sig inom detta område.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.