Brist på patologer inom cancervården
Skriftlig fråga 2015/16:495 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-15
- Överlämnad
- 2015-12-16
- Anmäld
- 2015-12-17
- Svarsdatum
- 2015-12-30
- Besvarad
- 2015-12-30
- Sista svarsdatum
- 2015-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Cancer är vår tids folksjukdom. År 2013 registrerades för första gången fler än 60 000 cancerfall i Socialstyrelsens cancerregister under ett år. De vanligaste formerna av cancer är bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer bland män. De senaste 20 åren har den årliga ökningen av antalet cancerfall varit i genomsnitt 0,9 procent för män och 1,0 procent för kvinnor. Det innebär att det är ca 10 000 fler cancerfall hos män och omkring 8 000 fler fall hos kvinnor i dag. Samtidigt leder ökad kunskap samt bättre och fler behandlingar till att fler lever med botad cancer.
Cancervården är fortfarande i världstopp i Sverige, men väntetiderna inom cancervården är alarmerande. Väntetiderna är stundtals för långa, och patienter bollas runt, vilket kan skapa otrygghet och även leda till sämre behandlingsresultat. En granskning från bland annat Dagens Nyheter visade att vårdplatser i cancervården för barn inte hade ökat på flera år. Det är brist på personal, och det är särskilt en akut brist på patologer, läkare som analyserar vävnadsprover. Bristen på patologer har lett till långa väntetider från remiss till behandling.
Det är viktigt att ha fokus på kvalitet inom vården, och det är speciellt viktigt att ha en hög kvalitet inom cancervården. Bristen på patologer är därför särskilt alarmerande, då detta resulterar i långa väntetider. Samtidigt finns det för stora skillnader mellan sjukhus, landsting och regioner, vilket är oacceptabelt. Cancervården måste bli mer jämlik. Bostadsort ska inte avgöra vilken vård eller behandling som ges.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:
Vilka konkreta åtgärder, utöver den nationella cancerstrategin, avser regeringen och ansvarigt statsråd Wikström att vidta för att möta den akuta bristen på bland annat patologer inom cancervården?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:495 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2015/08133/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:495 av Cecilia Widegren (M) Brist på patologer inom cancervården
Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder, utöver den nationella cancerstrategin, regeringen och ansvarigt statsråd avser att vidta för att möta den akuta bristen på bland annat patologer inom cancervården.
Tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet är beroende av tillräcklig tillgång till personal med rätt kunskap. Kompetensförsörjningen är en av vårdens nyckelfrågor både i ett kort och långt perspektiv. Landstingen ansvarar för att anställa läkare för specialisttjänstgöring i en omfattning som motsvarar landstingets planerade framtida behov av läkare med specialistkompetens.
I arbetet med att analysera kommande behov och planera för framtida kompetensförsörjning är det viktigt att huvudmännen har information om hur tillgången och prognosen för olika yrkeskategorier ser ut.
Socialstyrelsen har därför regeringens uppdrag att årligen rapportera bedömningar av tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal i det s.k. nationella planeringsstödet (NPS). Regeringen gav i december i år Socialstyrelsen i uppdrag att bl.a. föreslå hur NPS kan breddas till fler yrkesgrupper och ge största möjliga nytta för huvudmän och andra vårdgivare i planeringen av sin kompetensförsörjning. I uppdraget ingår även att bedöma om informationen om tillgång och efterfrågan på ST-läkare kan utvecklas samt att inom ramen för NPS skapa en mötesplats för huvudmän och andra organisationer att gemensamt diskutera planering av kompetensförsörjning ur ett nationellt perspektiv.
Regeringen avser avsätta 1 miljard kronor fr.o.m. 2016 i den s.k. Professionsmiljarden till huvudmännen för att främja bättre administrativa stöd (inklusive it-stöd), effektivare arbetsfördelning och en ändamålsenlig planering för framtida kompetensförsörjning. För att ytterligare skapa förutsättningar för att effektivisera arbetet med kompetensförsörjningen har jag dessutom haft ett antal möten med företrädare för såväl landstingen och regionerna genom SKL, som medarbetarnas fackliga organisationer, patientorganisationer, privata vårdgivare och några av de mest centrala statliga aktörerna. Syftet med kompetenssamlingen är bl.a. att öka förståelsen för varandras uppdrag och förutsättningar
Regeringen avser att avsätta 500 000 000 kronor per år 2015-2018 för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. En stor del av de totala medlen är stimulansmedel till landstingen i syfte att utveckla cancervården där kompetensförsörjningen, t.ex. inom patologin, utgör en viktig del.
Utöver de riktade satsningarna på cancervården gör regeringen också stora, mer generella, satsningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. Bland annat tillförs en extra miljard år 2016, som följs en av ökning av det generella statsbidraget med en halv miljard årligen från 2017.
Stockholm den 23 december 2015
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.