brist på militär närvaro vid Skandinaviens största hamn
Skriftlig fråga 2004/05:434 av Wigström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-25
- Inlämnad
- 2004-11-25
- Besvarad
- 2004-12-01
- Svar anmält
- 2004-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 november
Fråga 2004/05:434
av Cecilia Wigström (fp) till försvarsminister Leni Björklund om brist på militär närvaro vid Skandinaviens största hamnGöteborg är Sveriges näst största stad och här finns Skandinaviens största hamn. Försvarsmakten behövs därför ständigt i Göteborg @ inte bara under kortare övningstillfällen. Amfibieregementet och helikopterförbandet utgör tillsammans en unik del i samhällsförsvaret i Västsverige. Både befäl och värnpliktiga har den nödvändiga lokalkännedomen för att kunna stödja samhällets övriga resurser på ett effektivt sätt. En ny utredning kommer eventuellt att föreslå att utöka försvarets roll att skydda samhället mot terroristattacker.
Göteborgs hamn konkurrerar med hamnstäder som Rotterdam och Hamburg om att vara en huvuddestination för transatlantisk och annan internationell sjöfart, för vidare transporter till Norden, Baltikum och hela övriga Nordeuropa. Inom en timmes pendlingsavstånd från Hamburg återfinns baser med närmare 20 000 fast anställda sjömilitärer tillhörande tyska marinen. För hamnarna Rotterdam och Antwerpen har Belgien och Nederländerna samordnat sina marina styrkor under en gemensam ledning. Totalt finns det på en sträcka som motsvarar Göteborg-Brofjorden 10 000 fast anställda sjömilitärer med baser knutna till detta gemensamma högkvarter. Detta visar att dessa länder prioriterar att ha militär kapacitet nära viktiga hamnar.
Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta så att Göteborgs hamn har det fullgoda skydd som denna för Sverige livsviktiga pulsåder behöver?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:434 besvarad av Leni Björklund
Svar på fråga 2004/05:434 om brist på militär närvaro vid Skandinaviens största hamn
Försvarsminister Leni Björklund
Cecilia Wigström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta så att Göteborgs hamn har det fullgoda skydd som denna för Sverige livsviktiga pulsåder behöver.
Jag vill inledningsvis understryka att det är många departement och myndigheter som verkar för samhällets säkerhet. Försvarsdepartementet bidrar genom totalförsvaret och den samordning som utförs för att förbättra beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.
Jag bedömer att de kommande förändringarna i Försvarsmaktens grundorganisation inte kommer att ha någon negativ påverkan på skyddet av Göteborgs hamn. Tvärtom innebär försvarspropositionen att pengar överförs från det militära försvaret till de rättsvårdande myndigheterna som har ansvaret för bekämpningen av terrorism.
Sjöfartsinspektionen har godkänt Göteborgs hamn enligt en internationell ISPS-kod. Göteborgs hamn uppfyller alltså de nya krav som FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization har arbetat fram. ISPS-koden som står för International Ship and Port Facility Security Code föreskriver vilka åtgärder fartyg och hamnar ska vidta så att de inte blir mål och verktyg för terrorism. Alla hamnar ska utreda potentiella terroristhot, ta fram en skyddsplan och utbilda anställda i skyddsfrågor. Att bekämpa terrorism är alltså en fråga för de brottsbekämpande myndigheterna, och då främst polisen. Det kan dock uppstå situationer då polisen behöver få stöd från andra myndigheter. 2002 förtydligades möjligheterna för Försvarsmakten att stödja civil verksamhet. Frågan om Försvarsmakten i ännu större utsträckning ska kunna stödja polisen i deras arbete att förhindra och ingripa mot terroristaktioner och andra sådana omfattande brottsliga angrepp på samhället är under översyn. Regeringen avser återkomma i denna fråga. Jag kan dock konstatera att det inte lär bli aktuellt att sätta in värnpliktiga under utbildning i skarpa insatser mot terrorister. För den typen av uppgifter lär man i första hand komma att använda specialförbanden i Karlsborg, som snabbt kan transporteras till Göteborg.
Regeringen har lämnat förslag om Försvarsmaktens grundorganisatoriska utformning i propositionen Försvarsmaktens grundorganisation (prop. 2004/05:43). Propositionen behandlas för närvarande i riksdagen. I propositionen hänvisar regeringen till de säkerhetspolitiska utgångspunkter som regeringen i september i år redovisat för riksdagen i propositionen Vårt framtida försvar (prop. 2004/05:5) och framhåller att dessa förhållanden måste återspeglas när det gäller utformningen av grundorganisationen. Det gäller särskilt frågan om militära förband och Sveriges två största städer.
I prop. 2004/05:43 föreslår regeringen att Älvsborgs amfibieregemente ska läggas ned. Samtidigt föreslår regeringen att Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) ska flyttas från Hammarö till Göteborg. Inriktningen är att utbildningen av värnpliktiga inom sjukvårdsområdet ska lokaliseras till FSC. Regeringen redovisar också vilken övrig militär verksamhet som fortsättningsvis bör bedrivas i Göteborg. Det gäller bland annat utbildning av besättningar till bevakningsbåtarna. Marina säkerhetsförband ska vidare kunna utbildas i Karlskrona eller Göteborg. Anläggningen på Känsö utanför Göteborg bör också behållas för att möjliggöra för amfibieförband att utbilda och öva i skärgårdsmiljö på västkusten. I propositionen föreslår regeringen även att dagens två marinbaser ska ersättas med en ny marinbas. Denna ska bedriva verksamhet i Karlskronaregionen, Stockholmsregionen och på västkusten. Försvarsmakten ska därför även fortsättningsvis kunna basera fartygsförband i Göteborg.
Utifrån en militär hotbild kommer det att finnas gott om lättrörliga insatsförband i Västra Götaland som snabbt kan sättas in i Göteborg. I Skövde finns mekaniserade förband och trängförband, i Såtenäs finns en flygflottilj och i Karlsborg utbildas bland annat den luftburna bataljonen och underrättelseförband.
Därmed bedömer jag att Göteborgs hamn kommer att ha ett gott skydd även i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.