Brist på Intensivvårdssjuksköterskor
Skriftlig fråga 2019/20:1198 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-04-16
- Överlämnad
- 2020-04-16
- Anmäld
- 2020-04-17
- Sista svarsdatum
- 2020-04-29
- Svarsdatum
- 2020-05-06
- Besvarad
- 2020-05-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sverige går just nu igenom en tuff tid med en coronapandemi som drabbar oss alla. Tuffast drabbar den alla dem som blir allvarligt sjuka.
Svensk hälso- och sjukvård gör nu en bragdinsats med att vårda alla svårt drabbade på bästa sätt. Man har ställt om hela hälso- och sjukvårdens verksamhet till att prioritera vård av svårt sjuka covid-19-patienter. Detta innebär förutom tufft jobb på våra sjukhus att andra patientgrupper som väntar på planerade operationer får stå kvar på ofta långa väntelistor. Så måste man också göra under en pandemi.
Men redan före coronapandemin lyfte jag frågan i en interpellationsdebatt med socialminister Annika Strandhäll om hur regeringen avsåg att komma till rätta med detta samhällsproblem.
Bristen på intensivvårdssjuksköterskor finns redan nu, men bristen kommer att kvarstå. Efter pandemin kommer svensk sjukvård att ha ett ökat behov av planerade tunga operationer utifrån att dessa patienter helt fått stå tillbaka under pandemin.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Har ministern någon ambition att förstärka utbildningskapaciteten för intensivvårdssjuksköterskor och i så fall hur?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1198 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
U2020/
02410/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1198 av Lotta Olsson (M)
Brist på intensivvårdssjuksköterskor
Lotta Olsson har frågat socialministern om ministern har någon ambition att förstärka utbildningskapaciteten för intensivvårdssjuksköterskor och i så fall hur.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Vi befinner oss i en tid som är svår för vårt samhälle. Coronaviruset innebär en stor utmaning och ger konsekvenser för hela det svenska samhället. Kompetensförsörjningen är grundläggande för att hälso- och sjukvården ska kunna fullfölja sitt uppdrag. En stärkt bemanning i hälso- och sjukvården är därför en prioriterad fråga för regeringen. För att i största möjliga mån säkerställa en god kompetensförsörjning krävs både attraktiva hälso- och sjukvårdsutbildningar och att de som är utbildade väljer att arbeta i vården.
Behovet av specialistsjuksköterskor i vården är stort och förväntas öka framgent. Det är därför viktigt att fler sjuksköterskor vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. Regeringen inledde 2015 en utbyggnad av utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska. Utbyggnaden av specialistsjuksköterskeutbildningen innebär att universitet och högskolor har tillförts resurser motsvarande ytterligare 600 helårsstudenter. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård omfattas av satsningen.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ingått en överenskommelse som ska stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården, med särskild inriktning på den nära vården. Satsningen omfattar drygt 6,2 miljarder kronor för 2020.
I syfte att stärka förutsättningarna för vårdens medarbetare avsätts totalt 2,9 miljarder kronor inom ramen för överenskommelsen. Inom denna satsning avsätts 500 miljoner kronor till regionerna för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska genom att kunna kombinera studier med arbete genom utbildningsanställningar och olika former av utbildningsförmåner, som delvis eller full lön under studierna.
Därtill avsätts 100 miljoner kronor till regionerna för att bidra till regionernas arbete med att utveckla kompetens- och karriärmodeller för specialistsjuksköterskor med fördjupad kompetens inom centrala områden. Stimulansmedlen kan bidra till regionernas arbete med att utveckla kompetens- och karriärmodeller för specialistsjuksköterskor.
För att hantera utmaningar med kompetensförsörjningen i vården, t.ex. brist på utbildad personal, krävs ett effektivt samarbete mellan regioner, kommuner och lärosäten samt dialog med andra aktörer. Regeringen har från den 1 januari 2020 inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som bl.a. ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården. Syftet med rådet är att stärka och formalisera samverkan om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården. Jag ser fram emot att få ta del av rådets arbete och förväntar mig att arbetet ska ha en positiv effekt på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 6 maj 2020
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.