Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

brist på hantverkare

Skriftlig fråga 2002/03:137 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-11-14
Inlämnad
2002-11-14
Besvarad
2002-11-20
Svar anmält
2002-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 november

Fråga 2002/03:137

 av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om brist på hantverkare

Det råder i vissa delar av Sverige stor brist på yrkesutbildade personer. Stiftelsen Skånes hantverk och yrkescenter menar att bristen börjar bli katastrofal. Flera klassiska hantverksyrken som snickare, murare, plåtslagare, stuckatörer, smeder, skomakare och så vidare är hotade. Hela landet kommer inom de närmaste åren att behöva ett stort antal nya hantverkare. Tidigare fanns genom systemet med lärlingsutbildning ett naturligt sätt att rekrytera till hantverksyrkena. Gymnasieskolan har inte lyckats utbilda tillräckligt många i de aktuella yrkesgrupperna. Tusentals ungdomar har aldrig fått chansen att etablera sig som utlärda hantverkare och därmed gå från arbetslöshet till att vara anställd eller vara företagare.

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att avhjälpa bristen på hantverkare?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:137 besvarad av Thomas Östros

den 20 november

Svar på fråga 2002/03:137 om brist på hantverkare

Utbildningsminister Thomas Östros

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avhjälpa bristen på hantverkare.

Jag delar Jan-Ivar Ericsons åsikt om att det är av vital betydelse att samhällets behov av kunniga hantverkare liksom annan arbetskraft kan tillgodoses genom de utbildningsformer samhället erbjuder. I regeringens skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap och jämlikhet @ regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning redovisas regeringens syn på den yrkesinriktade utbildningen på både gymnasial och eftergymnasial nivå. För den gymnasiala nivån betonas bland annat betydelsen av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen och för den eftergymnasiala nivån nämns mångfalden i utbildningsutbudet som en väg att möta såväl individens som samhällets behov av yrkesutbildning.

I gymnasieskolan bedrivs grundläggande hantverksutbildning inom främst Hantverksprogrammet. Kursplanerna i karaktärsämnet Hantverksteknik är så utformade att de kan användas för vitt skilda hantverk. Hantverkare benämns också många yrken knutna till byggsektorn. Inom det nationella Byggprogrammet finns möjligheter att utbilda hantverkare som snickare, golvläggare och glasmästare för att nämna några exempel. Minst 15 veckor av utbildningen ska ske i arbetslivet, men denna tid kan utökas om behov och förutsättningar finns. Någon övre tidsgräns för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen finns i princip inte.

För att ytterligare underlätta för skolhuvudmän, såväl kommunala som fristående, att erbjuda utbildningar inom smala yrkesområden pågår sedan den 1 juli 2000 försöksverksamheten Lärande i arbetslivet där 30 veckor av utbildningen bedrivs i arbetslivet enligt en särskild kursplan. En ersättning om 15 000 kronor per elevplats utbetalas för att främst användas som ekonomisk ersättning till arbetsplatsen. Statens skolverk ska senast den 30 november i år redovisa gjorda insatser och erhållna resultat.

Gymnasiekommittén 2000 lämnar den 16 december 2002 sitt slutbetänkande med anledning av regeringens uppdrag (dir. 2000:35). Kommittén skall bland annat utifrån en analys av samhällets och arbetsmarknadens förändring överväga hur gymnasiala utbildningar bör organiseras i framtiden och hur ett ökat inslag av lärande i arbetslivet bör utformas.

För många yrken sker färdigutbildningen i arbetslivet efter gymnasieskolan och är i många fall reglerad i särskilda branschavtal. I andra fall krävs fortsatta studier i eftergymnasiala utbildningsformer som kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildningar inom kommunal vuxenutbildning (PU), kompletterande utbildningar eller YTH. Regeringen avser vidare att inrätta en yrkeshögskoleexamen för att vidareutveckla utbudet av yrkesutbildningar inom högskolor och universitet.

Olika hantverksutbildningar återfinns i dag inom samtliga eftergymnasiala yrkesutbildningsformer men kanske främst inom kompletterande utbildningar. En översyn av de kompletterande utbildningarna som erhåller statligt bidrag sker för närvarande inom Statens skolverk enligt övergångsbestämmelserna i Förordning om statligt stöd till kompletterande utbildningar (SFS 2000:521). Skolverket ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2002, senast den 1 mars 2003, redovisa verksamheten vid de kompletterande utbildningarna som står under statlig tillsyn, berättigar till studiestöd eller erhåller statsbidrag.

Även påbyggnadsutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen behöver utvecklas. Ett arbete med en översyn av utbildningarnas naturliga hemvist i ett förändrat system har påbörjats inom Utbildningsdepartementet tillsammans med Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och Statens skolverk.

Det är väsentligt att samhällets behov av skickliga hantverkare av olika slag tillgodoses, men som framgår av redovisningen ovan sker för närvarande översyner och utredningar inom flertalet av de utbildningsformer som berör hantverksområdet. Jag är därför inte i nuläget beredd att vidta nya åtgärder innan uppdragen och utredningarna redovisats.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.