brist på framtida hantverkare
Skriftlig fråga 2002/03:1140 av Backman, Hans (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-06-16
- Besvarad
- 2003-06-23
- Besvarad
- 2003-06-25
- Anmäld
- 2003-09-16
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 juni
Fråga 2002/03:1140
av Hans Backman (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om brist på framtida hantverkareBehovet av utbildade hantverkare kommer att öka de närmaste åren. Den lärlingsutbildning som tidigare fanns i Sverige har så gott som raderats ut. Medelåldern i hantverkarkåren är så hög att 100 000 hantverkare kommer att pensioneras inom en tioårsperiod.
Redan i dag är bristen på kunniga bygghantverkare som plåtslagare, elektriker, rörmokare och målare akut. Lika illa är det inom kulturvårdande hantverk som kakelugnsmakare, stuckatörer, förgyllare, smeder etcetera. I dag får de praktiska yrkesutbildningarna ofta ge vika för de teoretiska. Samtidigt är efterfrågan på hantverkarutbildning mycket stor.
Hantverkaryrket har drabbats av en långsam nedmontering av lärlingssystemet. Vissa yrken håller på att dö ut och ovärderligt kunnande försvinner när det inte finns någon som tar över efter den generation som nu går i pension. Vidare har de program på gymnasiet som ska utbilda elever i dessa hantverk inte tillräcklig praktisk inriktning och följden blir undermåliga kunskaper i själva hantverkskunnandet. Endast 65 % har fått slutbetyg efter fyra år, vilket gör att yrkeskåren inte får den påfyllning av nya hantverkare som den måste ha.
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att lösa bristen på hantverkare i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1140 besvarad av Thomas Östros
den 23 juni
Svar på fråga 2002/03:1140 om brist på framtida hantverkare
Utbildningsminister Thomas Östros
Hans Backman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att lösa bristen på hantverkare i Sverige.
Jag vill inledningsvis framhålla att jag delar Hans Backmans åsikt om vikten av att samhällets behov av skickliga hantverkare tillgodoses. Nyrekryteringen till vissa hantverksyrken, där det krävs flera år av praktisk färdighetsträning efter gymnasieskolan, har under flera år varit liten. Detta har mycket riktigt medverkat till en sned åldersfördelning bland de yrkesverksamma.
I gymnasieskolan bedrivs grundläggande yrkesutbildning på flera program. De program som närmast avses i Hans Backlunds fråga rör utbildning på hantverks-, bygg- och elprogrammet. Här ska minst 15 veckor av utbildningen ske i arbetslivet i form av arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Detta är emellertid endast en nedre gräns och tiden i arbetslivet kan utökas om behov och förutsättningar finns.
För att ytterligare underlätta för skolhuvudmän att erbjuda utbildningar inom smala yrkesområden pågår sedan den 1 juli år 2000 en försöksverksamhet i form av Lärande i arbetslivet (LIA). Minst 30 veckor av gymnasieutbildningen bedrivs i arbetslivet enligt en särskild kursplan.
Skolverket konstaterar i en av sina senare utvärderingar av gymnasieskolan, Efter skolan, att utbudet och tillgängligheten till gymnasial utbildning i allmänhet ökade med programgymnasiets tillkomst. Det är emellertid främst de studieförberedande programmen som blivit mer spridda. Enligt Skolverket finns det exempel på att vissa program med yrkesämnen blivit svårare att nå i dagens gymnasieskola.
Frågan om hur den framtida studievägsstrukturen bör utformas, liksom frågan om elevers rätt till ett varierat utbud, lärlingsutbildning och ökad måluppfyllelse, är några av de områden som behandlas i Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till kunskap (SOU 2003:120). Kommittén menade bland annat att kvaliteten i yrkesutbildningen bör stärkas genom att dagens APU och LIA fortsätter att utvecklas parallellt. Betänkandet bereds för närvarande i departementet.
Jag vill i sammanhanget framhålla den, i maj 2003, publicerade departementspromemorian Validering m.m. @ fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23). I promemorian framhålls att det av såväl utbildningspolitiska som kultur- och arbetsmarknadspolitiska skäl är angeläget att skapa ett ramverk som kan stödja återväxten inom hantverksyrkena. Bland annat föreslås att regelverket för kompletterande utbildning ses över i syfte att även kunna omfatta en lärlingsutbildning till hantverksyrken för vuxna. Departementspromemorian remissbehandlas för närvarande.
Slutligen vill jag kort nämna att högskolans uppgift när det gäller de kortare utbildningarna stärkts genom tillkomsten av den nya examen, yrkeshögskoleexamen. Denna kan ges med olika inriktningar och utbildningen ska svara mot ett långsiktigt och klart definierat behov på arbetsmarknaden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.