Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

brist på detaljplanerad mark

Skriftlig fråga 1999/2000:1038 av Thalén Finné, Ewa (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-26
Anmäld
2000-06-06
Besvarad
2000-06-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 maj

Fråga 1999/2000:1038

 av Ewa Thalén Finné (m) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om brist på detaljplanerad mark

Runtom i kommunerna råder brist på detaljplanerad mark. Till detta finns flera orsaker. T.ex. tar många överklaganden lång tid och i vissa fall väljer kommuner att inte pröva förfrågningar om detaljplaner.

Ett sätt att effektivisera PBL vore att införa prövningstvång hos kommunerna. Detta skulle innebära att alla ansökningar från markägare om att detaljplan ska upprättas måste prövas inom en viss tid i byggnadsnämnd eller kommunstyrelse. På så vis kan man undvika att frågor om detaljplaner begravs för att aldrig underställas ett politiskt avgörande.

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta med anledning av vad som ovan anförts för att öka tillgången till detaljplanerad mark hos kommunerna?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1038 besvarad av miljöminister Kjell Larsson

den 9 juni

Svar på fråga 1999/2000:1038 om brist på detaljplanerad mark

Miljöminister Kjell Larsson

Ewa Thalén Finné har frågat statsrådet Lars-Erik Lövdén vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att öka tillgången till detaljplanerad mark hos kommunerna. Enligt Ewa Thalén Finné skulle ett sätt att effektivisera plan- och bygglagen kunna vara att införa prövningstvång hos kommunerna, vilket skulle innebära att alla ansökningar från markägare om att detaljplan ska upprättas måste prövas inom viss tid i byggnadsnämnd eller kommunstyrelse.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten.

Kommunens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan får överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Detta är ett uttryck för principen att det är kommunen som bestämmer om och när ett område ska detaljplaneläggas. Enligt min mening finns det inte någon anledning att rucka på denna princip.

Jag håller med Ewa Thalén Finné om att det är viktigt att frågor om planläggning får en så snabb hantering som möjligt i kommunerna. Det är också viktigt att det finns god tillgång på detaljplanerad mark. Kommunernas starka ställning i planprocessen motsvaras av ett stort ansvar för att se till att det finns mark tillgänglig så att samhällsutvecklingen tryggas. Detta ansvar är särskilt viktigt i tider då det råder stor efterfrågan på byggklar mark i vissa regioner.

Jag kan i sammanhanget nämna att regeringen har givit Boverket i uppdrag @ i syfte att främja god mark- och planberedskap @ att i år öka sina insatser när det gäller att förmedla kunskaper till kommunerna om de möjligheter som finns till förenklad och rationell hantering inom ramen för plan- och bygglagen. Dessutom har länsstyrelserna i uppdrag att särskilt prioritera handläggningen av detaljplaner för bostadsbebyggelse i de fall som bostadsförsörjningen utgör ett hinder för tillväxt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.