BRICS-samarbetet

Skriftlig fråga 2024/25:310 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Under tre dagar samlas de så kallade BRICS-länderna till möte i ryska Kazan, och värden för mötet är ingen mindre än den ryske diktatorn Vladimir Putin. Detta blir därmed en chans för den ryske presidenten att visa upp ett Ryssland som trots krig och internationella sanktioner inte alls är särskilt isolerat, och dessutom målas upp som en viktig spelare bland några av världens mest betydande aktörer.

Genom BRICS-samarbetet hoppas Ryssland kunna utforma ett alternativ till det internationella betalningssystemet Swift, vilket möjliggör för dem att bland annat kringgå sanktioner. Därtill ses samarbetet som ett sätt att på sikt bryta dominansen av den västerländska ordningen, inte minst den amerikanska dominansen av det globala finansiella systemet.

I grund och botten är det naturligtvis positivt när det sker samarbeten mellan olika länder för att lösa problem som att exempelvis stärka den ekonomiska utvecklingen eller bekämpa fattigdom. Huvudfokus i BRICS-samarbetet tycks dock inte vara detta, utan det är snarare ett projekt lett av diktaturer som Kina och Ryssland, med fokus på en motvikt till den västerländska världsordningen som domineras av fria demokratier. Inom BRICS ser vi dock tydliga sprickor, inte minst sett till hur dessa länder är uppbyggda. Flera av dessa hör helt enkelt inte hemma bland de auktoritära krafter som önskar dominera samarbetet, utan har mer gemensamt med västvärlden.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard önskas mot bakgrund av ovanstående svara på följande fråga:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att stärka samverkan mellan västerländska demokratier och de demokrativänliga aktörerna inom BRICS-samarbetet?