Bredbandsstöd
Skriftlig fråga 2014/15:540 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-05-19
- Överlämnad
- 2015-05-20
- Anmäld
- 2015-05-21
- Svarsdatum
- 2015-05-27
- Sista svarsdatum
- 2015-05-27
- Besvarad
- 2015-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Sverige har ett ambitiöst bredbandsmål om att 90 procent av alla hushåll ska ha en täckning på 100 megabit per sekund år 2020. Under föregående programperiod i landsbygdsprogrammet kunde man på landsbygden söka stöd per hushåll för bredbandsanslutning. Stödet gavs till områden med tätort med upp till 3 000 invånare. När det nya landsbygdsprogrammet förhandlades med EU ansåg EU att Sverige ur ett EU-perspektiv låg väldigt bra till avseende utvecklingen av bredbandsutbyggnad och därför inte behövde stöd. Efter förhandlingar gick EU med på bredbandsstöd även för innevarande programperiod, men krävde en ändring från tätorter med maximalt 3 000 invånare ned till tätorter med maximalt 200 invånare.
Problemet med den nya definitionen är att många områden faller utanför definitionen. Ett antal byar med mindre än 200 invånare ligger inte på ett pärlband, enkelt att ansluta i de flesta delar av Sverige. I stället är de mindre tätorterna med upp till 3 000 invånare en förutsättning för att jämna ut kostnader och därmed göra bredbandsutbyggnader ekonomiskt gångbara.
Ovanstående ändring har skapat en mycket oroande stämning. Flera föreningar säger uttryckligen att de nu överväger att avbryta sitt arbete.
Regeringen satsar 3,25 miljarder i landsbygdsprogrammet för att stödja utbyggnaden av bredband i områden som inte är intressanta för marknadens aktörer. PTS rapporterar emellertid att dessa medel redan är intecknade av de 300 ansökningarna som finns inne. Svenska Stadsnätsföreningen gör bedömningen att snarare 40 miljarder behövs för att nå regeringens bredbandsmål. Det är inte rimligt att tro att marknaden och kommunerna kommer att skjuta till hela den summan.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Mehmet Kaplan:
Vad avser statsrådet att göra för att alla på landsbygden ska kunna ta del av statliga medel för bredbandsutbyggnad?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:540 besvarad av Mehmet Kaplan (MP), statsråd
N2015/4268/ITP | ||
Näringsdepartementet |
Bostads-, stadsutvecklings- och it-ministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:540 av Håkan Svenneling (V) Bredbandsstöd
Håkan Svenneling har frågat mig vad jag avser göra för att alla på landsbygden ska kunna ta del av statliga medel till bredbandsutbyggnad.
Det är mycket viktigt för regeringen att de 3,25 miljarder kr som regeringen har avsatt till bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet kommer till god användning och ger uppkoppling
till hushåll och företag i hela landet som marknaden inte når ut till.
Det krav som finns från EU:s sida kring i vilka områden stöd kan ges regleras i statsstödsregelverket som är gemensamt för alla EU-länder
och måste följas för att kunna ge stöd till bredbandsinfrastruktur. Enligt regelverket får stöd inte ges där det är sannolikt att marknadsmässig utbyggnad kommer att ske inom tre år och för att säkerställa detta görs därför en marknadsanalys.
Statens jordbruksverk, som är förvaltande myndighet för landsbygdsprogrammet, har nyligen tagit fram och publicerat den marknadsanalys som ska klargöra var stöd till bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet kan ges i enlighet med statsstödsregelverket.
I framtagandet av analysen har även Post- och telestyrelsen varit behjälplig. Enligt denna analys bedömer man att den marknadsmässiga utbyggnaden inom tre år kommer nå fram till tätort med mer än
200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Man bedömer
också att denna utbyggnad kommer att ske över hela landet. Analysen kommer att uppdateras årligen och kommer även att följas upp ur ett regionalt perspektiv.
För regeringen är det mycket viktigt att det inte uppstår en situation
där områden faller mellan den marknadsmässiga utbyggnaden och den utbyggnad som det är möjligt att ansöka om stöd för, men det är samtidigt viktigt att statsstödsregelverket följs för att inte skapa en situation där olagligt statsstöd betalas ut.
De totala investeringarna i bredbandsinfrastruktur i Sverige är omfattande. Sedan 2008 har marknadsaktörernas investeringar i fast
och mobil infrastruktur uppgått till cirka 9 miljarder kr årligen.
Vi kan dock inte räkna med att marknaden ska stå för hela utbyggnaden och för att jämna ut förutsättningarna över landet, satsar regeringen på stöd till de områden där marknadsmässig utbyggnad inte bedöms ske. Utöver de 3,25 miljarder kr som regeringen har avsatt för bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet tillkommer
1,2 miljarder kr som kommer att investeras i utbyggnad av ortssammanbindande bredbandsnät i de norra delarna av landet inom ramen för regionalfonden.
De medel som finns i landsbygdsprogrammet kommer att räcka till många fler ansökningar än de som hittills inkommit. Det finns alltså fortfarande goda möjligheter att söka stöd inom ramen för båda fonderna.
Stockholm den 25 maj 2015
Mehmet Kaplan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.