Bredbandsoperatörers ansvar för samhällsviktiga e-tjänster
Skriftlig fråga 2006/07:736 av Lundh, Fredrik (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-02-27
- Anmäld
- 2007-02-27
- Besvarad
- 2007-03-07
- Svar anmält
- 2007-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:736 Bredbandsoperatörers ansvar för samhällsviktiga e-tjänster
av Fredrik Lundh (s)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
Ip-telefoni anses vara telefonins framtid. Många operatörer erbjuder tjänsten och i grunden handlar det om en teknisk lösning som transporterar samtalet via Internet. Det är klart mycket billigare än att använda de traditionella koppartrådarna och enligt Post- och telestyrelsen sker nu en explosionsartad ökning av användare. I Sverige har mer än 100 000 hushåll bytt till Internetbaserad telefoni – i första hand via operatörerna MSN Messenger (Microsoft), Yahoo Messenger, AOL Instant Messenger (America Online), Ichat (Apple) och Skype. Varje dag får enbart Skype 150 000 nya användare världen över.
Tyvärr har denna utveckling inte bara positiva effekter. Telefon via bredband kan förvandla trygghetslarmet för äldre och sjuka till ett otrygghetslarm, något som bland annat Sveriges Kommuner och Landsting redan i november 2006 tydliggjorde för regeringen. Det är skrämmande att trygghetslarmen inte fungerar med den moderna tekniken, vilket ett tragiskt dödsfall i Luleå nyligen visar.
Bredbandsoperatörerna måste bli skyldiga att alltid informera om hur tekniken påverkar samhällstjänster, oavsett om det gäller fast telefoni, ip-telefoni eller mobiltelefoni. För kommunal sektor är det avgörande för att veta vad man köper för att kunna göra rätt val av operatör, produkter och tjänster, när man till exempel vill kunna installera trygghetslarm för äldre över ett publikt nät för elektronisk kommunikation. Detta bör gälla oavsett om nätet är ip-baserat eller bygger på någon annan teknisk plattform.
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att den enskilda konsumenten ska veta vilka grundfunktioner som ingår eller inte ingår i ett visst abonnemang?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:736 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
Svar på frågorna
2006/07:732 Ip-telefonins kapacitet och säkerhet
2006/07:733 Otrygga trygghetslarm
2006/07:736 Bredbandsoperatörers ansvar för samhällsviktiga e-tjänster
Statsrådet Åsa Torstensson
Fredrik Lundh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygghetslarm inte ska påverkas negativt av brister i säkerheten vid användningen av Ip-telefoni. Fredrik Lundh har också ställt frågor till mina kolleger Maria Larsson och Nyamko Sabuni om samma sak. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna. Dessa har därför överlämnats till mig.
Jag vill till en början beklaga den mycket tragiska händelse i Luleå som Fredrik Lundh refererar till i sina frågor.
Trygghetslarm är en tjänst som upphandlas av kommuner och landsting. Huvudmännen ansvarar för att en upphandlad tjänst uppfyller de krav på säkerhet som ställs och möter de behov som finns hos användarna av tjänsten. Socialstyrelsen har uppmärksammat huvudmännen på att det är viktigt att alla som arbetar med trygghetslarm är medvetna om hur trygghetslarmens funktion kan påverkas av ny teknik. Detta innefattar såväl upphandling av larm som att personal kontrollerar att larmen fungerar både vid installation och fortlöpande hos den enskilde. Socialstyrelsen noterar särskilt behovet av skriftlig information hemma hos den enskilde vårdtagaren.
Kommuner och landsting måste förvissa sig om att vårdtagare har förstått vad det innebär för trygghetslarmets funktion om vårdtagaren väljer att använda Ip-telefoni. Trygghetslarmstjänsterna måste dock skiljas från operatörernas tjänster. Operatörer tillhandahåller information om sina tjänster men kan normalt inte ställas till svars för eventuella felfunktioner i de tjänster som deras abonnemang används till. Det är viktigt att man som konsument bildar sig en egen uppfattning om vad en tjänst innehåller och vilka för- och nackdelar som tjänsten innebär.
Konsumenter som upplever sig inte få tillräckligt god information bör vända sig till sin operatör i första hand. Operatörerna har nyligen inrättat Konsumenternas tele- och Internetbyrå som ger kostnadsfri vägledning och hjälp till konsumeter. Det finns även möjligheten att anmäla klagomål på operatörer till tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen.
Regeringen gör stora ansträngningar för att telenäten ska fungera så bra som möjligt för olika tillämpningar. Post- och telestyrelsen har till exempel i uppdrag att verka för att näten är robusta. Det årliga anslaget för detta har de senaste åren varit ca 200 miljoner kronor och finansieringen används för att upphandla insatser som ökar robustheten i näten. Vidare anslår regeringen 145 miljoner kronor under 2007 för att finansiera vissa särskilda tjänster för funktionshindrade inom området elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen driver flera utvecklingsprojekt med inriktning på IT-användning för funktionshindrade.
Regeringen har nyligen givit Hjälpmedelsinstitutet ett uppdrag att samordna en särskild satsning på teknik för äldre under åren 2007–2009. Under 2007 avsätts 22 miljoner för satsningen. Regeringens förhoppning är att detta kan bidra till att skapa förutsättningar för att äldre ska känna sig trygga i sin vardag.
Fredrik Lundh frågar också om SOS Alarm AB:s tjänster. I alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm AB finns det extra projektanslag för tiden 2006–2008 om sammanlagt 4 miljoner kronor för anpassning till ny teknik. Dessa är fördelade enligt följande: 1) Positionering av nödsamtal 1,5 miljoner kronor vilket avser förberedelser och teknisk utveckling för genomförande av EU-direktiv på området, 2) Rakel 1 miljon kronor vilket avser teknisk utveckling och anpassning av det nya radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, 3) Ip-telefoni 1,5 miljoner kronor vilket avser förberedelser för anpassning av Ip-telefoni.
Post- och telestyrelsen har även utrett frågan om IP-telefoni och nödnummer och presenterat rapporten Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. Rapporten har remissbehandlats och beredning av remissvaren pågår inom Regeringskansliet.
Det är viktigt att elektroniska kommunikationer kan utnyttjas på ett tillförlitligt sätt av samtliga grupper i samhället och därför följer jag noga utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.