Brasiliens regnskogar
Skriftlig fråga 2018/19:919 av Elin Segerlind (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-08-27
- Överlämnad
- 2019-08-28
- Anmäld
- 2019-08-29
- Svarsdatum
- 2019-09-11
- Besvarad
- 2019-09-11
- Sista svarsdatum
- 2019-09-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Storskaliga bränder rasar nu i Amazonas. Hittills i år har bränderna i Amazonas ökat med 145 procent jämfört med samma period förra året. Amazonas är världens största regnskogsområde, hem för otaliga arter och också jordens lungor. Amazonas producerar 20 procent av allt syre i jordens atmosfär och har enorm betydelse för världens klimat.
Bränderna startas i många fall av människor som bränner skogar för att skapa åker- och jordbruksmark men är också en direkt konsekvens av klimatkrisen som vi befinner oss mitt i. I Brasilien ökade antalet värmeböljor med uppemot 450 procent jämfört med samma period 2018, och heta och torra marker ökar risken för bränder och gör att de sprider sig med högre hastigheter.
Bränderna är också en påtaglig konsekvens av Brasiliens president Jair Bolsonaros politiska ageranden, där miljö- och klimatpolitiken försummas och klimatkrisen inte tas på allvar. Det är tydligt att det finns ett samband mellan områden där avverkning sker och där bränderna nu fortsätter att breda ut sig.
Tyskland och Norge har nu dragit tillbaka sina bidrag till Brasilien och Amazonas efter att Bolsonaro ändrat reglerna för användningen av dem. Samtidigt hotar Irland med att stoppa frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna om Brasilien inte vidtar åtgärder för att rädda regnskogen. Nyligen tackade Brasilien nej till förslag från G7-mötet om 20 miljoner dollar för att stödja landet i släckningsarbetet. Läget är kritiskt, och behovet av konkreta initiativ från FN:s klimatkonferens i New York i september växer. Det krävs åtgärder i närtid och på lång sikt för att stärka skyddet av Amazonas och andra unika skogar som är avgörande för att bromsa klimathotet och utarmningen av biologisk mångfald.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka initiativ avser ministern att ta eller stödja för att världssamfundet ska stärka skyddet av Amazonas och andra unika skogsområden?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:919 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Eriksson
Till riksdagen
.
Svar på fråga 2018/19:919 av Elin Segerlind (V) om
Brasiliens regnskogar
Elin Segerlind har frågat miljö- och klimatministern samt vice statsministern vilka initiativ hon avser att ta eller stödja för att världssamfundet ska stärka skyddet av Amazonas och världens andra unika skogsområden. Arbetet i regeringen är fördelat så att jag svarar i miljö- och klimatministerns ställe.
Jag och Sveriges regering är oroad och ser mycket allvarligt på bränderna i Amazonas. Sverige är engagerat både inom utvecklingssamarbetet och genom olika politiska initiativ för att skydda och bevara världens regnskogar och andra unika skogsområden.
Inom utvecklingssamarbetet arbetar Sverige på bred front med miljö-och klimatfrågor. Genom Utrikesdepartementet ges stora svenska bidrag tex. till Gröna klimatfonden (GCF) och Globala miljöfonden (GEF) och Sverige deltar aktivt i båda fondernas styrelsearbete. Den globala miljöfonden har finansierat över 380 skogsprojekt sedan starten.
Genom Sida har Sverige större globala stöd till fyra organisationer som bl.a. verkar för en hållbar skötsel och förvaltning av skog – FN:s miljöprogram (Unep), International Union for the Conservation of Nature (IUCN, Rights and Resources Institute och The Tenure Facility. Den senare arbetar för att öka erkännandet av ursprungsfolks och lokalsamhällens mark- och naturresursrättigheter i utvecklingsländer. Skog och mark är särskilda fokusområden.
Genom Sida går även medel till svenska civilsamhällsorganisationer som i sin tur vidareförmedlar stöd till insatser som går direkt till skydd av världens regnskogar. Exempel på detta är stöd som vidareförmedlas av Forum Syd till Regnskogsföreningen, som arbetar för att skydda delar av regnskogen i Brasilien, samt Jordens vänner, som arbetar mot markrofferi som påverkar ursprungsbefolkningar i bl.a. regnskogar. Ett annat exempel är Naturskyddsföreningen, som vidareförmedlar stöd under åren 2017-2020 på knappt fyrtio miljoner kr till ett delprogram för tropisk skog som har en rad samarbetspartners, som tex. Global Forest Coalition, Friends of the Earth och World Rainforest Alliance.
Härutöver ger Sida stöd till ett flertal bilaterala, regionala och globala program för skogsbruk. Stöden till skogsrelaterade samarbeten är alla starkt kopplade till markrättsfrågor och lokalt deltagande i hållbart nyttjande av skogsresurser. År 2018 uppgick det totala stödet från Sida till insatser inriktade på skog till ca 315 miljoner kr. Utöver detta finns ett flertal skogsrelaterade insatser som har klassats som övergripande miljöinsatser, som tex ett projekt genom Världsbanken i Mozambique med ett stöd på 125 miljoner kr under åren 2016-2021, som syftar till att minska en alarmerande avskogning och öka motståndskraften hos de människor som lever av skog och skogsbruk. Ett annat exempel är i Demokratiska republiken Kongo, där Sida finansierar en bilateral expert till en nationell fond som arbetar för minskad avskogning. I Etiopien ges stöd till ett projekt som bl.a. syftar till att bevara landets enda tropiska regnskog i bergen i Majang.
Vid sidan av utvecklingssamarbetet är Sverige engagerat i flera politiska initiativ som bl.a. berör regnskogen.
Jag vill här nämna det nationella skogsprogrammet som innefattar en internationell dimension. Där framgår att hållbart brukande och bevarande av skog ska vara en profilfråga i svenskt internationellt samarbete. Med detta som utgångspunkt deltar Sverige aktivt i processer som rör detta både på europeisk och global nivå och bidrar med våra erfarenheter. På EU-nivå finns regelverk som EU:s förnybartdirektiv (RED) som anger hållbarhetskriterier för skogsbaserad bioenergi, liksom EU:s timmerförordning och handlingsplanen för efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (FLEGT). Ett första avtal trädde i kraft 2016 med Indonesien och under 2018 höll EU på att förhandla eller implementera avtal med ytterligare 14 länder som har tropisk skog. På internationell nivå finns ett antal internationella överenskommelser som FN:s skogsforum (UNFF), UNFF:s skogsstrategi, minskade utsläpp från avskogning och icke-hållbart skogsbruk (REDD+), konventionen av handeln med vissa utrotningshotade vilda djur och växter (CITES) och Internationella tropiska timmerorganisationen (ITTO/ITTA).
Det är också viktigt att använda EU:s handelspolitik som ett verktyg för en hållbar utveckling i världen.
EU har nyligen slutit en principöverenskommelse med Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) om ett associeringsavtal.
Ett av EU:s krav för att gå vidare med Mercosur-avtalet var också att alla parter förbinder sig att respektera och effektivt genomföra Parisavtalet.
Det betyder i praktiken att om t.ex. Brasiliens president Bolsonaro vill vara säker på att få ett ratificerat handelsavtal med EU, är han tvungen att i handling visa att han menar allvar med att skydda Amazonas regnskog och vända utvecklingen för att komma i linje med Parisavtalets mål. Avtalet är viktigt för Brasilien och för EU. Om Brasilien inte tar sina klimatmål på allvar kommer det att få effekter på ratificeringen av avtalet.
Bland Brasiliens åtaganden i Parisavtalet ingår bekämpning av illegal avskogning i Amazonas och återplantering av 12 miljoner hektar skog - vilket är ett område större än Danmarks, Nederländernas och Schweiz landmassa tillsammans. Genom Mercosuravtalet har vi möjlighet att sätta press samt att övervaka att Parisavtalet implementeras.
Slutligen innehåller Mercosuravtalet även ett särskilt kapitel om handelsaspekter av hållbar utveckling. Det finns en särskild bestämmelse om handel och hållbart skogsbruk. Bestämmelsen främjar samarbete mellan parterna när det gäller bevarande, skydd och förvaltning av skog, samt handel och konsumtion av timmer och timmerprodukter med hållbart ursprung. Parterna åtar sig även att bekämpa olaglig skogsavverkning, samt handel som är kopplad till detta.
Stockholm den 11 september 2019
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.