brådskande vittnesskydd
Skriftlig fråga 2002/03:235 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-12-04
- Inlämnad
- 2002-12-04
- Besvarad
- 2002-12-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2002-12-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 december
Fråga 2002/03:235
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om vittnesskyddTrots att det är en medborgerlig plikt att vittna blir det alltmer uppenbart att systematiska och grova hot delvis satt vittnesplikten ur system. Detta medför betydande svårigheter att bekämpa den grova och organiserade kriminaliteten.
Hot mot vittnen utgör i dag ett allvarligt hot mot rättssamhället. Därför är det viktigt att konstatera att det i dag saknas ett ordentlig vittnesskyddsprogram i Sverige. Det skydd på olika nivåer som polisen i dag kan uppbringa för ett hotat vittne sker efter lokal förmåga.
Den utredning regeringen tillsatt under ledning av rikspolischef Sten Heckscher, för att se över vittnesskyddet i Sverige, har fått en väl tilltagen tid på sig, till september 2003. Under tiden fortsätter hoten mot vittnen.
Ett särskilt problem som har mer av budgetkaraktär är det faktum att varje polismyndighet själv får bära kostnaden för vittnesskyddet. Detta kan kosta upp till 400 000 kr om året. Detta kan bidra till bedömningen om det är möjligt att ur budgethänseende ställa upp med ett i övrigt befogat vittnesskydd. Effekterna av ett sådant budgetbeslut kan, för det hotade vittnet, vara rentav livsfarligt. Då behovet av vittnesskydd inte är helt jämnt fördelat över landet är kostnaderna hos vissa myndigheter kraftigt ökande.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att på kort eller mellanlång sikt ta itu med den ökade problematiken med hot mot vittnen?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:235 besvarad av Thomas Bodström
den 12 december
Svar på fråga 2002/03:235 om vittnesskydd
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att på kort eller mellanlång sikt ta itu med den ökade problematiken med hot mot vittnen.
Hot mot vittnen utgör ett angrepp på rättssamhället. Vi får aldrig acceptera att kriminella personer skrämmer vittnen och målsägande till tystnad för att på så sätt komma undan rättvisan. Därför måste samhället kunna ställa upp med ett fullgott skydd.
Det finns redan i dag en rad åtgärder som kan vidtas för att skydda bevispersoner. Inom folkbokföringen använder man sig av så kallad spärrmarkering som anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter i folkbokföringen bör lämnas ut. En annan möjlighet är att en hotad person vid flyttning får vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten, så kallad kvarskrivning. Om detta inte anses tillräckligt kan en hotad person få använda fingerade personuppgifter. En sådan åtgärd kan också omfatta närstående personer till den hotade.
Därutöver bedriver polisen ett omfattande arbete för att skydda hotade personer. I några av de större polismyndigheterna har man utarbetat egna vittnesskyddsprogram. Vid mycket allvarliga hot förekommer det också att en hotad person får personskydd. Dessutom finns den så kallade trygghetsväskan att tillgå vid samtliga polismyndigheter. Väskan innehåller bland annat en larmtelefon för direktkontakt med polisen.
Utöver de möjligheter som redan finns arbetar regeringen aktivt med att ytterligare stärka skyddet för vittnen och målsägande. För närvarande bereder vi förslagen i Personsäkerhetsutredningens delbetänkande rörande våld i nära relationer som överlämnades till regeringen i augusti i år. Utredningen arbetar nu vidare med att närmare utforma ett nationellt skyddsprogram för bevispersoner med flera.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.