brådskande utbildning i posttraumatiskt stressyndrom
Skriftlig fråga 2004/05:687 av Jönsson, Mona (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-01-04
- Anmäld
- 2005-01-07
- Besvarad
- 2005-01-18
- Svar anmält
- 2005-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:687
av Mona Jönsson (mp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om brådskande utbildning i posttraumatiskt stressyndromUnder hösten har jag i ett flertal anföranden i kammaren försökt uppmärksamma bristen på utbildning vad gäller posttraumatiskt stressyndrom. Vi har nu, genom Asienkatastrofen, på ett brutalt sätt blivit påminda om hur viktigt det är att människor som arbetar på skolor, inom sjukvård, socialtjänst och polis har kunskap om posttraumatiskt stressyndrom.
Vid ett seminarium i höstas, som Röda Korset anordnade om just posttraumatiskt stressyndrom, samtalade jag bland annat med personer som arbetar med sfi-utbildning. De sa att om de vetat hur detta syndrom fungerade hade de lagt upp utbildningen för invandrade på ett helt annat sätt. Man förstod nu också varför en del människor betett sig på ett visst sätt. Andra vittnade om behov av akut hjälp till ungdomar i invandrartäta områden. Alla har vi också sett och berörts av de apatiska flyktingbarnen.
Hela den offentliga sektorn borde, enligt min mening, få åtminstone kortare utbildning för att vid kriser, katastrofer och även i det vardagliga arbetet kunna förstå och hjälpa på ett bra sätt. Vi i Sverige har inte tagit utbildning i posttraumatiskt stressyndrom på allvar hittills.
Jag vill därför fråga utbildningsministern hur ministern avser att gå vidare för att få in detta viktiga ämne i utbildningar.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:687 besvarad av Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2004/05:687 om brådskande utbildning i posttraumatiskt stressyndrom
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Mona Jönsson har frågat hur jag avser att föra in ämnet posttraumatiskt stressyndrom i utbildningar.
Mona Jönsson tar upp en mycket viktig fråga som blivit högaktuell de senaste dagarna, nämligen kunskap om posttraumatisk stress. Många människor som utsatts för ett svårt psykiskt trauma utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Barn och ungdomar är särskilt utsatta. Ofta krävs professionell hjälp från läkare, psykologer eller andra med specialistkunskaper inom området. Vi vet sedan tidigare att många invandrare har upplevt traumatiska händelser och att många av dem lider av posttraumatiskt stressyndrom. Genom den stora katastrofen i Asien har många fler svenskar hamnat i riskzonen, inte minst barn och ungdomar.
Jag delar Mona Jönssons uppfattning att det är viktigt att personer med människovårdande yrken har kännedom om detta fenomen, inte minst för att kunna se när en drabbad person behöver kontakt med en specialist. Det gäller såväl lärare som personal inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt polisen. Det finns alltså just nu ett stort behov av fortbildning inom området och det är respektive arbetsgivare som har ansvar för att detta genomförs. Flera ansvariga myndigheter och frivilligorganisationer har också snabbt reagerat på behovet av ökad kunskap och lagt ut omfattande information om krishantering på sina hemsidor. Rädda Barnen har nu i januari genomfört ett flertal seminarier för skolpersonal om barn i kris och sorg, liknande det som Mona Jönsson själv nämner i sin fråga. Dessa seminarier behandlar också trauman hos barn. Myndigheten för skolutveckling tillhandahåller hela seminariet på sin webbplats.
Jag vill också nämna Socialstyrelsens, Landstingsförbundets och Kommunförbundets webbsidor, som också tillhandahåller omfattande information samt att även Röda Korset tillhandahåller kurser.
Även tidigare har en rad insatser på området genomförts. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har det på uppdrag av Socialstyrelsen inrättats ett kunskapscenter för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. Kunskapscentret ska bland annat ansvara för kunskapsuppbyggnad inom området posttraumatiskt stressyndrom genom att samla, fördjupa och sprida kunskaper och utifrån nya forskningsrön öka kunskapen om traumatisk stress och dess följdverkningar. Kunskapscentret anordnar och medverkar till exempel i utbildningar av hälso- och sjukvårdspersonal inom det aktuella området.
Institutet för psykosocial miljömedicin är en statlig myndighet under Socialdepartementet som utvecklar och värderar psykosociala och psykosomatiska aspekter inom olika sjukdomsprocesser. Institutet bedriver forskning som är inriktad på praktisk tillämpning inom bland annat hälsovårdsområdet. Utöver forskning arbetar institutet även med kunskapsspridning till och utbildning för till exempel kommuner och landsting. Vid IPM finns en enhet som arbetar särskilt med migration och hälsa. Den forskning som bedrivs vid enheten syftar bland annat till att öka kunskapen om den psykosociala hälsan hos flyktingar och andra invandrare som befinner sig i utsatta situationer till följd av händelser i hemlandet eller på grund av migrationen.
Myndigheterna på skolområdet har till uppgift att förutom inspektion och uppföljning ge stöd till utveckling. Myndigheten för skolutveckling har även tagit fram ett material som ska stödja skolorna i arbetet med nyanlända elever som varit utsatta för stora påfrestningar. Myndigheten har vidare deltagit i ett arbete lett av Integrationsverket där en nationell samsyn om hälsa och den första tiden i Sverige utarbetats för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter. Ett annat exempel på skolmyndigheternas arbete är skriften Beredd på det ofattbara om krisberedskap och krishantering i skolor, som Skolverket tog fram efter diskoteksbranden i Göteborg i syfte att sprida erfarenheter från en rad kriser där skolan kommit i händelsernas centrum.
När det gäller Mona Jönssons konkreta fråga hur jag tänker gå vidare för att föra in ämnet posttraumatiskt stressyndrom i utbildningar som leder till de yrken som närmast möter de berörda personerna, vill jag framhålla följande.
Avseende yrkesutbildningar som leder till en specifik yrkesexamen, fastställer regeringen mål för vilka kunskaper och färdigheter studenten ska ha uppnått för den specifika examen, medan det närmare innehållet är ett ansvar för universitet och högskolor. Regeringen förutsätter att innehållet i utbildningarna kontinuerligt anpassas till vetenskaplig utveckling och de krav som omvärlden ställer. Utbildningen av läkare, psykologer och sjuksköterskor innehåller undervisning på det aktuella området. Vid lärosätena anordnas kurser i ämnet både inom grundutbildningar och inom specialistutbildningar. Bland annat ger Karolinska Institutet specialkurser som innefattar undervisning i posttraumatiskt stressyndrom.
I den grundläggande utbildningen av lärare behandlas frågor som rör barns behov av stöd för att lära och klara sin skolsituation. I påbyggnadsutbildningen till specialpedagog behandlas mera specifikt hur lärarna ska kunna arbeta med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I den nya lärarutbildningen från 2001 har ökad vikt lagts vid att varje lärare ska ha förmåga att se barn med behov av särskilt stöd och att lotsa eleven till adekvat hjälp. Enligt skollagen ska kommuner och landsting se till att kompetensutveckling anordnas för personalen. Det är därför angeläget att kommunerna, som huvudmän för skolan, ser till behov av vidareutbildning av personalen även rörande posttraumatiskt stressyndrom. Detta gäller också de lärare som Mona Jönsson särskilt berör i sin fråga, nämligen de som undervisar i svenska för invandrare.
Innehållet i polisutbildningen beslutas av Rikspolisstyrelsen. Polisutbildningen innehöll tidigare ämnet krispsykologi/psykiatri. Utbildningen är i dag inte ämnesvis uppdelad utan utgår från verklighetsbaserade polisiära situationer som de studerande ska skaffa kunskap om, fatta beslut om och handla utifrån. Stresshantering ingår som en integrerad del i de olika momenten och kan handla om stress vid olyckor, vid ingripande i folkmassor eller familjebråk.
Avslutningsvis vill jag säga att det professionella omhändertagandet av människor med posttraumatiskt stressyndrom är mycket viktigt, men att vi alla också har ett medmänskligt ansvar för att stödja människor i vår närhet som drabbas av svåra upplevelser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.