Botniabanan
Skriftlig fråga 1999/2000:605 av Molén, Per-Richard (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-23
- Besvarad
- 2000-03-02
- Anmäld
- 2000-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:605
av Per-Richard Molén (m) till näringsminister Björn Rosengren om BotniabananNäringsminister Björn Rosengren har som framgått av massmedier uttalat, att Botniabanan icke är ett samhällsekonomiskt lönsamt projekt.
Samtidigt framgår det, att Botniabanan enligt Banverkets beräkningar är ett av de samhällsekonomiskt mest lönsamma, stora järnvägsprojekten.
Vad är det, enligt näringsministern, som föranleder så skilda uppfattningar om den samhällsekonomiska lönsamheten?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:605 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 1999/2000:605 om Botniabanan
Näringsminister Björn Rosengren
Per-Richard Molén har frågat mig vad som föranleder att det finns skilda uppfattningar om den samhällsekonomiska lönsamheten för en utbyggnad av Botniabanan.
Jag grundade mitt uttalande på den utredning som riksdagens beslut om Botniabanan grundades på, SOU 1996:65 Botniabanan. Utredningen visade på en ytterst svag lönsamhet för Botniabanan inklusive upprustning av Ådalsbanan, men pekade samtidigt på att osäkerheten i beräkningarna var stor och att det därför fanns risk för att kostnaderna kan överstiga nyttan för projektet. Utredningen ansåg därför att det inte var motiverat att bygga ut Botniabanan.
Banverket har använt samma resandeprognos och samma kostnader för projektet som nyss nämnda utredning, men har bedömt att lönsamheten för Botniabanan ligger i ett intervall av 0,31@0,83 kr utöver varje satsad krona. Intervallet beror på hur stora kostnaderna för investeringen i den anslutande Ådalsbanan blir och om hänsyn tas till s.k. strukturella sysselsättningseffekter, något som vanligtvis inte ingår i den samhällsekonomiska kalkylen.
Att Botniabaneutredningen och Banverket kommit till olika slutsatser beror på att restidsvinsterna för befintliga tågresenärer på nattåg har värderats olika. Banverket har ansett att hela denna restidsvinst ska värderas som tid, som annars hade använts för arbete eller fritid. Det gör att värdet av den minskade restiden blir stort. Botniabaneutredningen har däremot ansett att cirka en tredjedel av tidsvinsten inte ska värderas som minskad restid eftersom detta resande i dag sker nattetid och därför inte tar i anspråk värdefull arbetstid eller fritid. Statens institut för kommunikationsanalys har i en rapport år 1996 gjort samma bedömning som Botniabaneutredningen i denna fråga.
Regeringen och riksdagen har dock också tagit hänsyn till andra värden än de som kan beräknas i de samhällsekonomiska kalkylerna, t.ex. integrerad bostads- och utbildningsmarknad och större möjligheter till arbetspendling. Dessa har bedömts som så stora att en utbyggnad av Botniabanan är motiverad.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.