bostadssituationen för frigivna från fängelserna
Skriftlig fråga 2002/03:689 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-18
- Inlämnad
- 2003-03-18
- Besvarad
- 2003-03-26
- Svar anmält
- 2003-03-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 mars
Fråga 2002/03:689
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om bostadssituationen för frigivna från fängelsernaFör strafftider upp till sex månader gäller enligt beslut från Regeringsrätten (RÅ83 2:79) att de sociala myndigheterna ska betala den löpande hyran, givet att klienten i övrigt uppfyller kraven för erhållande av socialbidrag.
När fängelsetiden överstiger sex månader infinner sig dock problemet att de sociala myndigheterna inte betalar kostnaderna för bostad, vilket gör att många när de friges saknar bostad. Social instabilitet i form av bostadslöshet och arbetslöshet är här faktorer som inverkar negativt i rehabiliteringsprocessen. För att underlätta och i vissa fall över huvud taget möjliggöra rehabilitering av kriminella efter avtjänat fängelsestraff bör en del lagändringar övervägas. Det vore av stor vikt att de frigivna även vid lite längre strafftider kunde få behålla sin bostad.
Kontaktpersoner på anstalterna är en åtgärd som är väl värd att ta på allvar. En eller ett par socialsekreterare på varje kriminalvårdsanstalt (beroende på anstaltens storlek) skulle troligen spara in en hel del arbete åt kommunerna. Den främsta vinsten måste dock vara underlättandet av rehabilitering och att kraftfullt minska drivkrafterna för återfall i nya brott. Förbättrad samordning skulle minska lidandet som tyvärr är alltför vanligt återkommande när människor friges från fängelserna.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att förbättra rehabiliteringen och därmed förbättra situationen för de som friges från fängelserna?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:689 besvarad av Morgan Johansson
Svar på fråga 2002/03:689 om bostadssituationen för frigivna från fängelserna
Statsrådet Morgan Johansson
Johan Persson har frågat justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att förbättra rehabiliteringen och därmed situationen för dem som friges från fängelserna. Frågan har överlämnats till mig, eftersom insatser inom socialtjänsten faller inom mitt ansvarsområde.
Johan Perssons fråga tar sin utgångspunkt i svårigheten att behålla en bostad under verksställigheten av fängelsestraff som är längre än sex månader. Jag håller med om att det är ytterst angeläget med insatser som förbättrar frigivningssituationen för fängelsedömda. I det sammanhanget är tillgång till en bostad centralt. Den bedömningen gjorde också Hemlöshetskommittén, som konstaterade att de som dömts till fängelse har en mycket svag situation på bostadsmarknaden, vilket allvarligt försvårar deras återanpassning till samhället. En ordnad social situation är utan tvekan en grundläggande förutsättning för att intagna inte ska återfalla i ny brottslighet. Jag skulle här vilja påpeka att det är riktigt att socialtjänsten betalar hyran under en fängelsevistelse upp till sex månader, men att det naturligtvis inte är något som hindrar en kommun från att betala hyreskostnaderna under en längre tid, utifrån en helhetsbedömning av den enskildes behov och förutsättningar.
Hemlöshetskommittén ansåg i sitt slutbetänkande, som överlämnades till regeringen i december 2001, att det vore värdefullt om gemensamma överläggningar kunde komma till stånd mellan Kriminalvårdsverket och Svenska Kommunförbundet för att stödja kommuner och lokala kriminalvårdsmyndigheter i arbetet inför frigivning och tiden därefter. Kriminalvårdsstyrelsen delade i sitt remissvar kommitténs bedömning, men efterlyste mer långtgående åtgärder. Hemlöshetskommitténs förslag i den del som rör bostadssituationen för frigivna fångar bereds vidare inom Justitiedepartementet.
För att underlätta de intagnas övergång från anstalt till frihet pågår inom kriminalvården en försöksverksamhet, som bland annat innebär att den sista tiden av ett långt fängelsestraff kan avtjänas med så kallad fotboja. Det innebär att de intagna kan börja bygga upp sitt liv i frihet med stöd och hjälp av kriminalvården och andra myndigheter. Det är dock viktigt att poängtera att kriminalvårdens insatser inte kan ses isolerade. De måste utgöra del i en större helhet för att vara framgångsrika. De måste till exempel kunna fullföljas och följas upp även efter frigivningen.
Låt mig avsluta med att kriminalvårdens klienter har samma rättigheter och samma skyldigheter som övriga medborgare. De ordinarie huvudmännen i samhället har ansvar även för intagnas behov av sysselsättning, bostad, vård och behandling, och det är viktigt att de lever upp till det ansvaret. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och kriminalvården. Det är möjligt att kontaktpersoner från socialtjänsten som är stationerade på anstalterna är en bra idé. Det måste dock avgöras lokalt, utifrån de förutsättningar som där råder.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.