bostadsrättsföreningar och samhällsservicen

Skriftlig fråga 2002/03:807 av Andreasson, Martin (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-15
Anmäld
2003-04-16
Besvarad
2003-04-24
Svar anmält
2003-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 april

Fråga 2002/03:807

av Martin Andreasson (fp) till finansminister Bosse Ringholm om bostadsrättsföreningar och samhällsservicen

Som oäkta bostadsrättsförening räknas en förening där mindre än 60 % av verksamheten utgör upplåtelse av bostäder med bostadsrätt till fysiska personer. En sådan förening beskattas på sedvanligt sätt för inkomst av näringsverksamhet. En status som oäkta bostadsrättsförening leder till en mer oförmånlig beskattning vad gäller både själva föreningen och medlemmarna. Reglerna om vilka bostadsrättsföreningar som ska räknas som äkta eller oäkta tar ingen hänsyn till behovet av samhällsservice i bostadsområdena, till exempel i form av skolor, förskolor, fritidshem och vårdcentraler. Enligt min och Folkpartiets mening är detta inte rimligt. Ett aktuellt exempel på konsekvenserna i praktiken kommer från Solna, där en nybildad bostadsrättsförening tvingades säga upp hyreskontraktet för en uppskattad vårdcentral för att föreningen inte skulle klassas som oäkta. Kommun- och bostadsministern har nyligen aviserat en översyn av den lagstiftning som leder till att nya bostadsrättsföreningar riskerar att klassas som oäkta. Vidare har Fastighetsbeskattningskommittén, vars slutbetänkande (SOU 2000:34) fortfarande bereds inom Regeringskansliet, pekat på olika gränsdragningsproblem och tröskeleffekter när det gäller skillnaderna mellan äkta och oäkta bostadsföretag. Det vore naturligt att även den ovan beskrivna problematiken uppmärksammas inom ramen för det fortsatta arbetet.

Avser finansministern att ta fram lagförslag som undanröjer risken för att bostadsrättsföreningar som upplåter lokaler för samhällsservice straffas skattemässigt?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:807 besvarad av Bosse Ringholm

den 24 april

Svar på fråga 2002/03:807 om bostadsrättsföreningar och samhällsservicen

Finansminister Bosse Ringholm

Martin Andreasson har frågat mig om jag avser att lägga fram lagförslag som undanröjer risken för att bostadsrättsföreningar som upplåter lokaler för samhällsservice straffas skattemässigt.

En bostadsrättsförening beskattas enligt olika regler beroende på om den uppfyller kraven för att vara ett privatbostadsföretag, så kallad äkta bostadsrättsförening, eller inte. En bostadsrättsförening som inte uppfyller kraven för att vara en äkta förening beskattas enligt vanliga regler på samma sätt som andra hyreshusägare i inkomstslaget näringsverksamhet medan en äkta förening schablonbeskattas.

En svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag anses vara en äkta bostadsrättsförening om företagets verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Den översyn av lagstiftningen avseende bostadsrättsföreningar som kommun- och bostadsministern har aviserat tar inte sikte på hur olika bostadsrättsföreningar ska beskattas eller hur gränsen mellan äkta och oäkta föreningar ska dras. Däremot pågår inom Finansdepartementet ett arbete som gäller möjligheten att få uppskovsavdrag när en skattskyldig byter sin gamla bostad och köper en andel i en bostadsrättsförening som är nybildad. Under uppbyggnadsskedet kan sådana föreningar falla utanför det skattemässiga begreppet privatbostadsföretag, det vill säga klassificeras som oäkta. Köparen av en bostadsrätt i en nybildad förening riskerar därmed att inte få uppskovsavdrag för kapitalvinsten från den gamla bostaden vid ett bostadsbyte.

Gränsdragningen mellan äkta och oäkta föreningar har i princip varit densamma sedan tillkomsten av den numera upphävda kommunalskattelagen från 1928. Jag har inte för avsikt att nu lägga fram något förslag som innebär att gränsdragningen ändras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.