bostadsmarknaden
Skriftlig fråga 1997/98:19 av Sundgren, Per (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-09-23
- Anmäld
- 1997-09-29
- Besvarad
- 1997-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Bostadssökande med låga inkomster och fel hudfärg sorteras och diskrimineras dagligen på bostadsmarknaden av privata fastighetsägare, men också av allmännyttiga bostadsbolag. Detta vet alla som har kunskap om bostadsmarknaden. Detta har bekräftats i rapport efter rapport, bl.a. från Storstadskommittén. Jag har själv upplevt det som ordförande i Stockholms bostadsförmedling under 1980-talet. Sedan dess har möjligheterna att förhindra diskriminerande sortering av bostadssökande t.o.m. minskat genom att bostadsanvisningslagen avskaffats.
Stora delar av Stockholms innerstad är i dag helt stängda för människor med låga inkomster och fel hudfärg. Privata fastighetsägare kan, utan att drabbas av någon som helst påföljd, strunta i alla avtal med kommunen, ordna egna köer utan insyn eller helt godtyckligt fördela lägenheter på egen hand till vänner och bekanta. Denna ständigt förekommande sortering och diskriminering når aldrig offentligheten. Inrikesministern har sagt att förmedlingsfrågor är kommunernas ansvar och att de skall tillgripa frivilliga styrmedel för att förhindra denna diskriminering. Erfarenheten visar med bedövande tyngd att frivilliga styrmedel inte räcker.
Jag vill därför fråga inrikesministern:
Vilka lagstiftnings- eller andra åtgärder vill statsrådet föreslå för att förhindra den pågående diskrimineringen på bostadsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:19 besvarad av , ()
- Inrikesminister Jörgen Andersson
Per Sundgren har frågat mig vilka lagstiftnings- eller andra åtgärder jag vill föreslå för att förhindra diskriminering på bostadsmarknaden.
Som jag framhöll i ett tidigare frågesvar den 12 september i år är det kommunerna som har det övergripande ansvaret för bostadsförsörjningen på den lokala nivån. Varje kommun avgör efter sina förutsättningar hur den skall fullgöra de skyldigheter mot medborgarna som följer av bl.a. kommunallagen och socialtjänstlagen. Särskild lagstiftning bör tillgripas bara om dessa lagar inte ger kommunerna rätt att vidta de åtgärder som man anser nödvändiga.
En parlamentariskt sammansatt utredning har nyligen särskilt övervägt om ytterligare lagstiftningsåtgärder behövs inom området. Under en i det närmaste total enighet - bara företrädaren för Per Sundgrens eget parti ställde sig utanför - har utredningen funnit att något sådant behov inte finns i dag och att en ny lagstiftning om kommunal förmedlingsrätt snarast skulle försvaga kommunernas möjligheter att nå samförstånd och samverkan med fastighetsägarna. I denna del delar jag utredningens slutsatser. Också en övervägande majoritet av remissinstanserna instämmer i att det inte nu bör införas någon lag om förmedlingsrätt - inte minst samtliga kommuner som yttrat sig.
Regeringen följer noga utvecklingen inom bostadsförsörjningen. Skulle erfarenheterna på sikt visa att kommunerna inte når fram till frivilliga överenskommelser som säkrar en godtagbar bostadsförsörjning också för dem som har svårt att göra sig gällande på bostadsmarknaden, vill jag inte utesluta att lagstiftningsfrågan på nytt aktualiseras. Även i denna del har jag stöd av den parlamentariskt sammansatta utredningen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.