Bostadsförsörjning som grundlagsskyddad rättighet
Skriftlig fråga 2009/10:872 av Frid, Egon (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-03
- Anmäld
- 2010-06-04
- Besvarad
- 2010-06-09
- Svar anmält
- 2010-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 juni
Fråga
2009/10:872 Bostadsförsörjning som grundlagsskyddad rättighet
av Egon Frid (v)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Grundlagen lägger särskild vikt vid att det allmänna ska trygga rätten till bland annat bostad. Därigenom ger grundlagen det allmänna också rätt till att ge stöd till bostadsförsörjning i olika former. Med grundlagen som stöd har således exempelvis kommuner rätt att ge stöd till bostadsförsörjningen.
När regeringen nu föreslår att ”bostadsförsörjningen bör inte i lag definieras som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” anser jag och Vänsterpartiet att regeringen lägger ett förslag som bryter mot de rättigheter och skyldigheter som grundlagen ger.
Tilläggas bör att flertalet remissinstanser är endera positiva till att bostadsförsörjning ska kunna definieras som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, eller till att frågan bör utredas vidare. Några anser att det inte är omöjligt att besluta att bostadsförsörjningen är en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Regeringen har i sin uppfattning endast stöd av ett fåtal remissinstanser.
Med en lagstadgad rätt att definiera bostadsförsörjningen eller delar därav som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, så ges ett utrymme och en skyldighet för bland andra kommuner att aktivt verka för en god bostadsförsörjning för alla.
Min fråga till bostadsminister Mats Odell är därför:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att grundlagen följs i fråga om bostadsförsörjning?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:872 besvarad av Statsrådet Mats Odell
den 9 juni
Svar på frågorna
2009/10:872 Bostadsförsörjning som grundlagsskyddad rättighet
2009/10:873 Bostadsförsörjning som en tjänst av allmänt intresse
Statsrådet Mats Odell
Egon Frid har frågat mig dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att grundlagen följs i fråga om bostadsförsörjning, dels om jag har övervägt huruvida regeringens förslag i proposition 2009/10:185, att bostadsförsörjning inte ska definieras inom begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, stämmer med grundlagens skrivning att det särskilt ska åligga det allmänna att trygga rätten till bland annat bostad.
Jag har valt att besvara båda frågorna i ett sammanhang.
Som Egon Frid mycket riktigt återger åligger det enligt regeringsformen det allmänna att också trygga rätten till bostad. Detta återspeglar den betydelse som bostaden har för alla och ger också ett motiv till att stat och kommun engagerar sig i bostadsförsörjningsfrågor. Detta allmänna stadgande i regeringsformen är dock ingen rättighetslagstiftning i juridisk mening utan en uppmaning att det allmänna ska verka för sådana villkor att alla hushåll har möjlighet att anordna en bostad. Endast i särskilda fall och där behovet av stöd från det allmänna är stort har detta engagemang tagit sig sådana uttryck att det handlar om boende för det enskilda hushållet. Vi talar då om åtgärder i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen. Kommunernas handlingsutrymme och ansvar i bostadsförsörjningsfrågor finns ytterligare reglerat i plan- och bygglagen, bostadsförsörjningslagen och lagstiftningen kring allmännyttiga och kommunala bostadsföretag.
När det gäller begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är detta ett EU-rättsligt begrepp med koppling till statsstöd. Medlemsstaterna har stort utrymme att definiera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, och stöd för utförandet av sådana tjänster kan lämnas i enlighet med statsstödsreglerna. Det skönsmässiga utrymmet att definiera sådana tjänster är dock inte obegränsat och det får inte utövas på ett godtyckligt sätt för att undandra en särskild sektor från tillämpningen av konkurrensreglerna. Regeringen ser i grunden nackdelar med en ordning där offentliga åtaganden utförs exklusivt av en aktör på marknaden som givits vissa fördelar. Tvärtom är regeringens uppfattning att det bör finnas konkurrens mellan olika aktörer på marknaden. Regeringen är mot den bakgrunden tveksam till en ordning där det skulle vara upp till respektive kommun att på grundval av i lagstiftningen inskrivna övergripande mål överlåta exklusiva fördelar till sina företag. Något krav på att i lagstiftningen definiera bostadsförsörjningen som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse finns heller inte.
Mot denna bakgrund bedömer jag inte att det finns skäl att vidta några åtgärder för att säkerställa att grundlagen följs i fråga om bostadsförsörjning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.