bostadsförmedling med 35 §

Skriftlig fråga 2001/02:448 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-19
Besvarad
2002-01-09
Anmäld
2002-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 december

Fråga 2001/02:448

av Carina Hägg (s) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om bostadsförmedling med 35 §

12 kap. 35 § jordabalken har följande lydelse "Hyresgästen får överlåta hyresrätten till sin bostadslägenhet för att genom byte få en annan bostad, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Tillstånd skall lämnas om hyresgästen har beaktningsvärda skäl för bytet och det kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden samt inte heller andra särskilda skäl talar mot bytet." Medverkar en kommun till att hyresgästen får en annan bostad genom att förmedla denna, får kommunen ansöka hos hyresnämnden om tillstånd. Trots detta lagstöd och situationen på bostadsmarknaden så använder kommunerna inte denna möjlighet. En dialog med kommunerna samt en uppföljning som klarlägger skälen för kommuners passivitet efterfrågas. Enligt min mening är 35 § för okänd.

Min fråga är om minister Lars-Erik Lövdén vidtagit någon åtgärd för att 35 § ska bli det viktiga instrument för bostadsförmedling som avsikten var.

Svar på skriftlig fråga 2001/02:448 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén

den 9 januari

Svar på fråga 2001/02:448 om bostadsförmedling med 35 § hyreslagen

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Carina Hägg har frågat mig om jag har vidtagit någon åtgärd för att bestämmelsen i 35 § hyreslagen om kommuners rätt att ansöka hos hyresnämnd om tillstånd till lägenhetsbyte ska bli det viktiga instrument för bostadsförmedling som var avsett. Enligt Carina Hägg använder kommunerna inte den möjlighet som bestämmelsen ger.

Enligt 35 § tredje stycket hyreslagen får en kommun som medverkar till att en hyresgäst får en annan bostad genom att anvisa eller förmedla denna, ansöka hos hyresnämnden om att hyresgästens hyresrätt ska överlåtas till någon annan. Syftet med bestämmelsen, som infördes år 1973, var att stärka de kommunala bostadsförmedlingarnas ställning. Tidigare hade bostadsförmedlingarna ofta gått miste om anvisningsrätten till lägenheter därför att hyresgäster som de hade förmedlat bostad till inte medverkade till att deras hyresrätter kunde överlåtas. Genom bestämmelsen blev det möjligt för en kommunal bostadsförmedling att självständigt föra talan om att en hyresrätt skulle överlåtas till någon annan bostadssökande.

Det kan finnas flera skäl till att bestämmelsen inte tillämpas så ofta. Ett sådant skäl kan vara att hyresgäster, som av en kommunal bostadsförmedling anvisas en bostad, medverkar till lägenhetsbyten som bostadsförmedlingen begär eller att hyresvärdar frivilligt går med på att deras lägenheter får överlåtas om en kommun begär det i samband med förmedling av en bostad. Av stor betydelse i sammanhanget bör dock vara att den som har anvisats en bostad inte har någon egen hyreslägenhet som kan bli föremål för ett byte. Endast en lägenhet som hyrs i första hand kan bli föremål för byte. Någon bytesrätt finns således inte om den som har anvisats en bostad hyr sin lägenhet i andra hand. Inte heller om lägenheten utgör del av upplåtarens bostad eller om lägenheten har upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt har hyresgästen bytesrätt.

Regeringen har under de senaste åren tillsatt flera utredningar som har sett över olika bostadsfrågor och lämnat flera lagförslag som berört bostadslagstiftningen. Bl.a. infördes förra året, efter förslag från regeringen, en lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt den lagen är en kommun skyldig att anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Jag för också kontinuerligt en dialog med hyresmarknadens parter och med kommuner om olika bostadsfrågor. Bestämmelsen om kommuners rätt att ansöka om lägenhetsbyte har hitintills inte kritiserats. Jag förutsätter att kommunerna känner till den bestämmelsen liksom centrala bestämmelser i hyreslagen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.