bostadsbidragssystemet
Skriftlig fråga 2004/05:1098 av S Järrel, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-01
- Inlämnad
- 2005-03-01
- Besvarad
- 2005-03-09
- Svar anmält
- 2005-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1098
av Henrik S Järrel (m) till socialminister Berit Andnor om bostadsbidragssystemetFörsäkringskassan gjorde nyligen en avstämning av de som uppburit bostadsbidrag under år 2003. Det var 274 000 jämfört med 283 000 året innan. Minskningen bedöms främst bero på att hushållens inkomster ökat medan gränserna för bostadsbidrag inte höjts. Färre hushåll än tidigare har alltså kvalificerat sig för stöd.
58 % visade sig vid slutavstämningen ha fått korrekta bidragsbelopp. 25 % (ca 68 000 hushåll) hade dock fått för höga bidrag och befunnits återbetalningspliktiga medan 16 % (ca 45 000 hushåll) konstaterats berättigade till tilläggsutbetalning av bidrag.
Träffsäkerheten kunde vara högre i ett mindre fyrkantigt system med tvåårig retroaktivitet. Här berörs ca 113 000 hushåll som alltså antingen fick för litet bidrag när pengarna verkligen behövdes eller som nu avkrävs återbetalning @ i ett kanske oförändrat ansträngt läge @ av för mycket utbetalda bidragspengar som gått åt redan för två år sedan.
Vilka åtgärder är socialministern beredd att vidta för att rätta till skevheterna i detta bidragssystem?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1098 besvarad av Berit Andnor
den 9 mars
Svar på fråga 2004/05:1098 om bostadsbidragssystemet
Socialminister Berit Andnor
Henrik S Järrel har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att rätta till skevheterna inom bostadsbidragssystemet.
Andelen korrekt utbetalda bidragsbelopp vid slutavstämningen har ökat betydligt sedan det så kallade förlåtandeintervallet höjdes från 200 kr till 1 200 kr från och med 2002 års bostadsbidrag. Regeländringen har medfört att överensstämmelsen mellan det slutliga och det preliminära bostadsbidraget ökat i förhållande till tidigare år, vilket ökat träffsäkerheten i det preliminära bidraget. Som exempel kan nämnas att antalet ärenden, med antingen extra utbetalning till bidragstagaren eller där bidragstagaren ska betala tillbaka för bidragsåret 2002, har minskat med 50 % jämfört med bidragsåret 2001.
Enligt nuvarande regler baseras preliminärt bostadsbidrag på bidragstagarens uppskattade årsinkomst och stäms sedan av mot den slutligt taxerade inkomsten för bidragsåret. Slutligt bostadsbidrag bestäms i efterhand på grundval av varje kalenderårs taxering.
Om bostadsbidraget i stället skulle baseras på inkomsten två år tillbaka i tiden, det vill säga utan att ett avstämningsförfarande finns inom systemet, skulle inte träffsäkerheten förbättras. Bidraget skulle då inte alls baseras på den ekonomiska situation som bidragstagaren befinner sig i.
Om det för bostadsbidraget i stället görs avstämningar efter varje halvår skulle avvikelserna minska mellan preliminärt och slutligt bidrag jämfört med dagens regler för avstämning. Detta skulle dock kräva manuell handläggning av varje enskilt ärende vilket strider mot en utgångspunkt som var central när lagen (1993:737) om bostadsbidrag utformades, nämligen att bidraget ska vara enkelt att administrera.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.