Bostadsbidragen
Skriftlig fråga 1996/97:216 av Ragnhild Pohanka (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-01-17
- Besvarad:
- 1997-01-22
den 17 januari
Fråga 1996/97:216 av Ragnhild Pohanka (mp) till inrikesministern om
bostadsbidragen
Nu har nya regler för bostadsbidraget trätt i kraft. Bl.a. gäller det att
man inte får fullt bidrag om bostadsytan är för stor, t.ex. för en vuxen och
ett barn gäller 80 kvadratmeter.
Det låter som en tillräckligt - ja, stort tilltagen yta - för två personer.
Det anser jag också. Men även om en villa på 100 kvadratmeter eller mer
ger ett billigare boende än en lägenhet på 70-80 kvadratmeter skall för-
säljning och medföljande flyttning verkställas för att de boende skall få
fullt bostadsbidrag.
Det kan alltså inte ge någon besparing för skattebetalarna och stats-
kassan om familjen tvingas flytta - kanske med byte av skola eller dag-
hem för barnet eller barnen, längre till arbetet för den vuxne m.m.
Detta är en konsekvens av de nya bostadsbidragen, som väl inte förut-
sågs.
Avser ministern att se över problemet?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:216 besvarad av Statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 22 januari
Svar på fråga 1996/97:216
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Ragnhild Pohanka har, med anledning av de nya reglerna om bo-
stadsbidrag som trädde i kraft vid årsskiftet, frågat statsrådet Jörgen An-
dersson om det är rimligt att en familj som bor relativt billigt i en villa på
100 kvadratmeter måste flytta till en mindre och dyrare lägenhet på 70-
80 kvadratmeter för att få fullt bostadsbidrag. Ragnhild Pohanka frågar
också om Jörgen Andersson avser att se över problemet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall besvara
frågan.
Det intressanta för en sådan familj, som Ragnhild Pohanka tar upp i
sitt exempel, är inte storleken på bostadsbidraget utan vilken disponibel
inkomst som familjen förfogar över i de båda fallen efter det att boende-
kostnaderna räknats bort. Om man flyttar från en stor men billig bostad
till en liten men dyr, bör i normalfallet den disponibla inkomsten - efter
avdrag för boendekostnader - bli densamma.
De flesta hushåll har med de nya reglerna fått minskade bidrag, vilket
är naturligt eftersom anslaget för bostadsbidrag - som en följd av sane-
ringen av statsfinanserna - minskat i betydande omfattning.
Bostadsutskottet har i sitt betänkande 1996/97:BoUl, anfört att de så
pass genomgripande förändringar av bostadsbidragen som det nu är fråga
om innebär att enskilda hushåll kan komma att få inte oväsentliga för-
ändringar av bidraget. Utskottet menar vidare att en förutsättning för att
detta skall kunna accepteras är att ändringarna inte ensidigt faller på vissa
grupper eller typer av hushåll. Bostadsbidragen måste sålunda, menar
utskottet, även fortsättningsvis ha en fördelningspolitiskt acceptabel
profil.
Jag delar den uppfattningen.
Inom Regeringskansliet görs för närvarande en genomgång av hittills
beviljade ansökningar rörande bostadsbidrag för att se vilken verkan de
nya reglerna får i praktiken, sett ur fördelningspolitisk synvinkel. En
preliminär utvärdering väntas vara klar i början av februari. Den görs i
samarbete med Riksförsäkringsverket och med en representant för bo-
stadsutskottet.
Om resultatet visar att de nya reglerna för bostadsbidrag har effekter
som inte kan anses rimliga kommer jag att överväga eventuella föränd-
ringar.