Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bostadsbidrag till flerbarnsfamiljer

Skriftlig fråga 2003/04:434 av Hägglund, Göran (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-12-10
Inlämnad
2003-12-10
Besvarad
2003-12-17
Svar anmält
2003-12-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 december

Fråga 2003/04:434

 av Göran Hägglund (kd) till statsrådet Berit Andnor om bostadsbidrag till flerbarnsfamiljer

Riksförsäkringsverkets undersökning Mamma, pappa, barn @ tid och pengar, presenterad i årets Socialförsäkringsbok, visar på flerbarnsfamiljernas ekonomiskt utsatta situation. För de ca 115 000 barn i Sverige som enligt Riksförsäkringsverkets definition lever i fattiga familjer, är det mest vanligt att de bor tillsammans med två föräldrar och minst två syskon. Bland familjer där föräldrarna bor tillsammans, har de med endast ett barn nära 50 % högre ekonomisk standard än de med minst tre barn. Den senare gruppen ligger på samma nivå som ensamboende föräldrar. Enligt Riksförsäkringsverket är en huvudorsak till flerbarnsfamiljernas svårigheter att dagens stöd, bland annat bostadsbidraget, främst riktar sig till ensamstående. Verket har därför uttalat att det finns skäl att se över stödet till just flerbarnsfamiljerna.

1 januari 1997 trädde vissa förändringar av bostadsbidragen i kraft som syftade till att dels minska kostnaderna för bostadsbidragen, dels göra bidragen mer rättvisande. Det första syftet har uppnåtts. Utgifterna har minskat från ca 9 miljarder kronor 1995 till 3,6 miljarder kronor 2003. Det andra syftet har, till följd det förstas framgång, knappast uppnåtts. Regeländringarna har försämrat möjligheterna för stora familjer att efterfråga lägenheter där varje barn har eget rum. Sedan 1995 har antalet bidragshushåll med sammanboende föräldrar minskat med cirka 80 %, de med ensamstående föräldrar med 35 %.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra bostadsbidraget för flerbarnsfamiljer så att riksdagens mål, att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder, kan uppnås?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:434 besvarad av Berit Andnor

den 17 december

Svar på fråga 2003/04:434 om bostadsbidrag till flerbarnsfamiljer

Statsrådet Berit Andnor

Göran Hägglund har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra bostadsbidraget för flerbarnsfamiljer så att riksdagens mål, att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder, kan uppnås.

Göran Hägglund hänvisar till att Riksförsäkringsverket nyligen i en undersökning uttalat att det finns skäl att se över stödet till just flerbarnsfamiljer. Göran Hägglund menar även att de regelförändringar som genomfördes 1997 har försämrat möjligheterna för stora familjer att efterfråga lägenheter där varje barn har eget rum.

Bostadsbidraget ingår i politikområde Ekonomisk familjepolitik. Målet för politikområdet är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn ska minska inom ramen för den generella välfärden. En prioriterad uppgift är att skapa jämlika uppväxtvillkor för alla barn och att minska andelen barnfamiljer i ekonomiskt utsatta situationer.

Minskningen av antalet hushåll med bostadsbidrag som skett sedan 1995 beror dels på den samhällsekonomiska utvecklingen, dels på reformeringen av bostadsbidragssystemet. Den positiva samhällsekonomiska utvecklingen sedan 1997 har medfört att fler personer har möjlighet att försörja sig själva och därmed i mindre utsträckning är i behov av bostadsbidrag.

Antalet samboende hushåll med barn som uppbär bostadsbidrag har minskat mer än ensamstående hushåll med barn som uppbär bostadsbidrag. Ensamstående har i regel lägre hushållsinkomster än samboende. Det är därför inte förvånande att bostadsbidraget i dag i stor utsträckning går till ensamstående föräldrar, eftersom det är vid låga inkomster som bostadsbidraget utbetalas.

Familjeutredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen under våren 2001. Utredningen har särskilt granskat bostadsbidragets effekter för hushållen och de marginaleffekter det ger upphov till. Avsikten har varit att förutsättningslöst pröva möjligheterna för att inom ramen för den generella välfärdspolitiken förändra och modernisera stödet. Syftet har även varit att pröva om det är möjligt att förändra stödet i en riktning som innebär att marginaleffekterna minskar samtidigt som den fördelningspolitiska träffsäkerheten ökar. Socialdepartementet har även gjort ytterligare analyser av bostadsbidragets roll och framtida utformning (dnr. S2003/3579/SF).

Regeringen har påbörjat ett arbete med att fördjupa sina kunskaper i frågor som rör barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Det är en högt prioriterad uppgift att minska andelen barn som lever i utsatta situationer. Detta arbete måste ske på bred front och omfatta även andra politikområden än den ekonomiska familjepolitiken. Det är viktigt att beskriva och analysera orsakerna till svag ekonomi för att rätt åtgärder ska kunna vidtas.

Jag är medveten om de problem som Göran Hägglund beskriver i sin fråga till mig. Beredning av Familjeutredningens betänkande pågår för närvarande inom Socialdepartementet. Jag har för avsikt att pröva denna fråga inom ramen för den beredningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.