Bostadsanpassning

Skriftlig fråga 2025/26:67 av Sanna Backeskog (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-10-02
Överlämnad
2025-10-03
Anmäld
2025-10-14
Svarsdatum
2025-10-15
Besvarad
2025-10-15
Sista svarsdatum
2025-10-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

För många människor med funktionsnedsättning är bostadsanpassningar avgörande för att kunna leva ett självständigt, tryggt och värdigt liv. Anpassningarna gör vardagen mer hanterbar, minskar behovet av offentliga insatser och är dessutom samhällsekonomiskt lönsamma. Trots detta har antalet ansökningar och bifall minskat över tid. Boverkets utvärdering av lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag visar på stora problem i både lagens utformning och kommunernas tillämpning.

Bland annat pekar rapporten och rapportens remissvar på ojämlikhet mellan kommuner, orimliga krav på den enskilde att själv ta in flera offerter och ritningar samt att fastighetsägare kan hindra en bostadsanpassning med hänvisning till eftersatt underhåll. Sammantaget har systemet blivit svårnavigerat, rättsosäkert och ojämlikt.

Bostadsanpassningar kan handla om att med relativt små medel anpassa en bostad för att möjliggöra förflyttningar ut ur och in i bostaden, att kunna duscha själv eller att kunna laga mat – anpassningar som kan vara avgörande för att en ung människa ska kunna flytta hemifrån eller att en äldre människa kunna bo kvar i sitt trygga hem.

När bostadsanpassningar fungerar som bäst är det i förlängningen en faktor som bidrar till en bättre hälsa och ett mer oberoende liv. När de fungerar. Vilket processen, lagen och tillämpningen helt uppenbart inte gör i dag, något som har påpekats av bland annat Neuroförbundet, Sveriges Allmännytta, Sveriges Arbetsterapeuter, DHR, Funktionsrätt Sverige och Branschföreningen Svensk Bostadsanpassning.

Trots att problemen är välkända och tydligt dokumenterade i Boverkets rapport, där det också finns förslag på lösningar, har regeringen inte vidtagit några åtgärder för att underlätta för de människor som är beroende av bostadsanpassningar. I stället möts de av en snårig byråkrati, godtyckliga skillnader mellan kommuner och ibland rent av ett stopp när fastighetsägare säger nej. Att regeringen låter detta fortgå är ett svek mot enskilda som fördjupar ojämlikheten i vårt land. Det här är en fråga om anständighet och allas rätt till ett värdigt liv.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att bostadsanpassningsbidraget blir mer rättssäkert, likvärdigt över landet och enklare för den enskilde att ta del av?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:67 besvarad av Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)

Svar på fråga 2025/26:67 Bostadsanpassning

till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

Svar på fråga 2025/26:67 av Sanna Backeskog (S) Bostadsanpassning
 

Sanna Backeskog har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att bostadsanpassningsbidraget blir mer rättssäkert, likvärdigt över landet och enklare för den enskilde att ta del av.

Bostadsanpassningsbidraget är en del av svensk funktionshinderspolitik och ett uttryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra i egen bostad. Lagen (2018:222) om bostadsanpassnings­bidrag syftar till att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Jag är angelägen om att lagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att syftet med lagen uppnås.

I Boverkets redovisning av regeringsuppdraget om bostadsanpassningsbidrag lämnar myndigheten flera författningsförslag, bl.a. avseende rullstolsgarage (Utvärdering av lagen [2018:222] om bostadsanpassningsbidrag, rapport nr 2023:11). Boverkets rapport har remissbehandlats. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

 

Stockholm den 15 oktober 2025

 

Camilla Waltersson Grönvall

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.