Bostäder och bullergränser
Skriftlig fråga 2006/07:1597 av Blix, Gustav (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-08-30
- Inlämnad
- 2007-08-30
- Besvarad
- 2007-09-13
- Svar anmält
- 2007-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 augusti
Fråga
2006/07:1597 Bostäder och bullergränser
av Gustav Blix (m)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
I flera år har kritiken från bland annat Stockholms stad varit hård mot dagens orimliga byggregler i bullerutsatta miljöer. Trots att redan dagens regler medför stora problem så har Boverket arbetat fram ett om möjligt än mer orimligt regelverk. Om Boverkets nya rigida regelverk blir verklighet så riskerar två tredjedelar av alla nybyggen i Stockholms stad att stoppas. I Stockholms innerstad befinner sig så gott som samtliga nya bostadsprojekt i farozonen.
Redan i dag bor tusentals stockholmare längs bullerutsatta gator. Samtidigt står nära 200 000 människor i kö för att få en bostad genom Stockholms stads bostadsförmedling och kvadratmeterpriset på en bostadsrätt i Stockholm är rekordhögt. Förklaringen är att det med dagens byggnadsteknik inte är några problem att skapa behagliga boendemiljöer även i bullerutsatta områden.
Om inte våra stadskärnor kan förtätas blir konsekvensen mer utbredda städer med mer trafikarbete (och därmed mer buller), större utsläpp, längre restider och större ianspråktagande av oexploaterade grönytor. Det kan knappast vara eftersträvansvärt. På liknande sätt kan knappast målet för den statliga bostadspolitiken vara att hindra nybyggnation av bostäder i områden där många människor helst vill bo.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga ansvarigt statsråd vad han avser att göra för att förbättra möjligheterna att bygga nya bostäder i attraktiva, om än bullerutsatta, stadsmiljöer så att de många människor som vill bo i våra städer också får möjlighet att göra det.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1597 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
den 13 september
Svar på fråga
2006/07:1597 Bostäder och bullergränser
Miljöminister Andreas Carlgren
Gustav Blix har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra möjligheterna att bygga nya bostäder i attraktiva, om än bullerutsatta, stadsmiljöer så att de många människor som vill bo i våra städer också får möjlighet att göra det.
Det råder inte någon tvekan om att det är mycket attraktivt att bosätta sig i städernas och tätorternas centrala delar. Dagens stadsbyggande är också i stor utsträckning inriktat mot att bygga nya moderna bostäder i dessa områden. Detta sker bland annat genom en förtätning av befintliga bostadsmiljöer, en omvandling av tidigare verksamhetsområden samt genom att ”bygga staden inåt”. Jag ser positivt på ett samhällsbyggande som ligger i linje med den utvecklingen. Den innebär en bättre hushållning med våra naturresurser, den genererar underlag för ett bättre utnyttjande av den befintliga infrastrukturen och den skapar förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik. Den bidrar också i övrigt till en effektivare energianvändning och inte minst till att begränsa påverkan på vår miljö och vårt klimat.
Planering för den goda staden kan emellertid inrymma en hel del utmaningar och en av dessa är bullret från väg- och gatutrafiken. Riksdagen behandlade under 1997 frågan om de riktvärden för trafikbuller som sedan dess tillämpas vid planering för och byggande av bostäder. Riktvärdena, som inte är några rättsligt bindande normer, ska vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. När riktvärdena tillämpas i samband med komplettering av befintlig bostadsbebyggelse kan det, enligt den proposition som låg till grund för riksdagens ställningstagande, vara aktuellt att göra avvägningar mot önskemålet att åstadkomma en lämplig samhällsutveckling och andra miljökvaliteter.
Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär bland annat att boende- och fritidsmiljön ska uppfylla samhällets krav på frihet från buller och att människor inte utsätts för skadliga bullerstörningar. Delmål har satts upp för en successiv minskning av antalet människor som är störda av trafikbuller.
Det är i första hand landets kommuner som har att tillämpa riktvärdena. Detta sker i samband med planläggning och prövning av bygglov. Tillämpning av plan- och bygglagen innebär avvägningar mellan olika samhällsintressen och olika enskilda intressen. Dessa avvägningar är ofta särskilt svåra i tätorternas centrala delar där efterfrågan på bostäder är stor och där bullersituationen kan vara besvärande. En praktiskt användbar vägledning för hantering av frågor om buller och ljudmiljö i samhällsplaneringen skulle kunna underlätta vid dessa avvägningar.
De svåra avvägningarna och den osäkerhet som råder i fråga om hur riktvärdena för trafikbuller ska tillämpas kan i en del fall medföra att en önskvärd förtätning eller omvandling inte kommer till stånd. Detta kan bland annat drabba mindre exploatörer som har begränsade ekonomiska och tidsmässiga resurser att driva ett ny- eller ombyggnadsprojekt.
Boverket har regeringens uppdrag att utarbeta ett underlag för tillämpningen av riktvärdena för trafikbuller. Syftet med uppdraget är att tillgodose behovet av klarare vägledning i fråga om hur riktvärdena bör tillämpas i olika planeringssituationer. Detta behov är inte minst när det gäller vilka faktorer som ska beaktas och hur olika intressen ska vägas mot varandra.
Den fråga som Gustav Blix ställer är knuten just till detta uppdrag. Boverket har i maj 2007 sänt ut ett förslag, Bostäder i områden utsatta för trafikbuller – en vägledning för fysisk planering med allmänna råd, på remiss. Av vad jag erfarit har Boverket förlängt remisstiden till den 30 september.
Syftet med Boverkets uppdrag är att det ska underlätta en bostadsplanering som främjar en god livsmiljö som inte äventyrar de boendes hälsa. Samtidigt kan de vägledande riktlinjerna komma att bidra till att undanröja den osäkerhet som i dag råder och därigenom förenkla planeringen och snabba upp planeringsprocessen för nya bostadsprojekt. Jag anser att tillämpningen av riktvärdena bör vara sådan att täta och långsiktigt hållbara stadsstrukturer inte motverkas, bland annat mot bakgrund av regeringens bedömning att bostadsbyggandet behöver stabiliseras på en hög nivå och i framför allt storstadsregionerna öka ytterligare. Goda exempel på lokalt och regionalt anpassade modeller för lämpliga avvägningar mellan olika allmänna intressen bör beaktas. Jag kommer självfallet att följa Boverkets arbete inom detta område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.