Borttagande av höghastighetsjärnvägen från infrastrukturplanen
Skriftlig fråga 2021/22:549 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-09
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I den infrastrukturplan som Trafikverket presenterade den 30 november finns en tung post för höghastighetståg, ett projekt som riskerar att tränga undan andra viktiga satsningar i infrastrukturen. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, anser att höghastighetsjärnvägen skapar undanträngningseffekter i infrastrukturplanen och att det riskerar att stoppa andra viktiga åtgärder i transportsystemet.
Den massiva kritik som flera tunga instanser riktar mot infrastrukturplanen är befogad, eftersom det görs ett medvetet val där kapitalförstöring sätts i främsta rummet. Regeringen och Trafikverket offrar övrig infrastruktur på höghastighetstågets altare.
Det helt nödvändiga underhållet och en rimlig utbyggnad av infrastrukturen får inte stå tillbaka för byggande av höghastighetsjärnväg. Många är eniga om detta, och en så tung instans som SKR behöver hörsammas.
Med hänvisning till texten ovan vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att lyssna in SKR och agera för att Trafikverkets förslag till infrastrukturplan ska förändras så att höghastighetsjärnväg tas bort från planen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:549 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2021/22:549 av Thomas Morell (SD)
Borttagande av höghastighetsjärnvägen från
infrastrukturplanen
Thomas Morell har frågat mig om jag avser att lyssna in Sveriges Kommuner och Regioner och agera för att Trafikverkets förslag till infrastrukturplan ska förändras så att höghastighetsjärnvägen tas bort från planen.
Det finns många viktiga och angelägna åtgärder i transportinfrastrukturen att genomföra runt om i landet. I våras presenterade regeringen en infrastrukturproposition med den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder. Riksdagen fattade beslut i enlighet med regeringens förslag. Sammanlagt beräknas ramen uppgå till 881 miljarder kronor under den kommande planperioden 2022–2033.I uppdraget till Trafikverket att utarbeta planförslaget angav regeringen att nya stambanor skulle ingå i förslaget till ett belopp av max 107 miljarder kronor av de totalt 437 miljarder kronor som avsatts till utveckling av infrastrukturen. I planförslaget föreslås medlen till nya stambanor i huvudsak användas till etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund. Dessa etapper ingår i den nu gällande nationella planen för perioden 2018–2029..
Trafikverket har nu redovisat sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Det är nu remitterat. Sista svarsdatum för remissinstanserna är den 28 februari 2022, därefter kommer förslaget att beredas i Regeringskansliet. Jag fram emot att lyssna in synpunkter från alla aktörer, såsom regioner, kommuner, näringsliv och civilsamhälle. Hur den slutliga planen kommer att se ut tar regeringen beslut om under våren 2022.
Stockholm den 21 december 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.