Bortrövat barn
Skriftlig fråga 2005/06:540 av Grönlund Krantz, Anna (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-05
- Inlämnad
- 2005-12-05
- Besvarad
- 2005-12-14
- Svar anmält
- 2005-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga 2005/06:540 av Anna Grönlund Krantz (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Bortrövat barn
Nioåriga Konstadina är född och uppvuxen i Luleå hos sin mamma. För två år sedan åkte Konstadina ned till Grekland för att hälsa på sin pappa. När hon sedan skulle åka hem på fastställt datum släppte inte hennes pappa i väg henne. Sedan dess har hon hållits kvar i Grekland trots moderns upprepade försök att få hem henne till Sverige. Mamman har ensam vårdnad av flickan. Flickan är svensk medborgare och har gått i förskola i Luleå. Enligt Haagkonventionen, som Grekland undertecknat, ska bortförda barn återföras till sitt hemland inom sex veckor. Det har nu gått drygt två år. De grekiska myndigheterna har erkänt att Annika Pezu, som Konstadinas mamma heter, är ensam vårdnadshavare. Samtidigt vann Konstadinas pappa vårdnadstvisten i grekisk domstol. Trots att mamman lagt fram tung bevisning i form av intyg från den svenska folkbokföringen, klassfoton från förskolan, vaccinationspapper på att Konstadina bott hos henne i Sverige och inte hos sin pappa i Grekland, menar grekisk domstol att Konstadina vuxit upp i Grekland. Dessvärre har UD inte varit till något större stöd eller hjälp, tvärtom har UD:s råd försvårat för Annika Pezu att få hem sin dotter. Att Annika Pezu har Haagkonventionen på sin sida har inte heller varit skäl nog för att få den svenska staten att agera. Enligt UD finns det inget i den grekiska domen som motiverar Sverige att agera politiskt utan ”man måste kunna lita på den grekiska rättssäkerheten”. Svenskt rättsväsende tycks dock se annorlunda på saken och har därför inlett en förundersökning om misstänkt egenmäktighet med barn.
Avser utrikesministern att vidta några åtgärder för att se till att Haagkonventionen efterlevs och att Annika Pezu får hem sin dotter?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:540 besvarad av Laila Freivalds
den 14 december
Svar på fråga 2005/06:540 om bortrövat barn
Utrikesminister Laila Freivalds
Anna Grönlund Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att Haagkonventionen efterlevs och att Annika Pezu får hem sin dotter.
Sverige ratificerade 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn 1989 och konventionen infördes i svensk lag samma år. Haagkonventionen syftar till att förebygga olovliga bortföranden och kvarhållanden av barn, att effektivisera återförandet till hemviststaten av barn som olovligen bortförts eller kvarhållits samt att underlätta ett effektivt utövande av umgängesrätt mellan föräldrar och barn. I Sverige är Utrikesdepartementet centralmyndighet i Haagkonventionens mening.
Det är en grundläggande princip i varje rättsstat att domstolarna är självständiga i förhållande till regeringsmakten. Den svenska regeringen får enligt grundlagen inte ha synpunkter på hur en domstol dömer i ett enskilt fall. Lika lite vore det acceptabelt om en främmande regering skulle utöva påtryckningar eller offentligt kritisera ett svenskt domstolsutslag. Motsvarande gäller naturligtvis för grekiska domstolar. En annan sak är att en stat som åsidosätter sina åtaganden enligt konventionen får ansvara för det inför övriga konventionsstater.
Domstolen i Grekland har i två instanser funnit att Annika Pezus ansökan om återförande av dottern ska avslås. Grekland har inte brustit i sina skyldigheter enligt konventionen för att domstolarna har gjort den bedömningen. Sverige saknar, mot bakgrund av ovan nämnda omständigheter, möjlighet att som stat ifrågasätta de grekiska domstolarnas beslut i sak. Däremot har UD konstaterat att handläggningen av ärendet varit förenad med väsentligt dröjsmål. Eftersom Haagkonventionen föreskriver att ärenden om olovliga bortföranden och kvarhållanden ska handläggas skyndsamt, har UD och den svenska ambassaden i Aten vid upprepade tillfällen framfört kritik mot nämnda tidsutdräkt till ansvariga grekiska myndigheter.
Jag har förstått att det i vissa fall föreligger oklarheter beträffande den svenska centralmyndighetens, det vill säga Utrikesdepartementets, roll i ärenden om olovligt bortförda eller kvarhållna barn. I första hand är centralmyndighetens uppgift att ta emot och förmedla ansökningar om återförande av barn, förmedla kontakter, ge råd och följa ärendets gång, men även att främja samarbetet mellan myndigheter i Sverige och i andra konventionsstater. Det är viktigt att allmänheten känner till centralmyndigheten och dess roll, på samma sätt som det är viktigt att allmänheten känner till de regleringar som finns avseende olovliga bortföranden av barn. Mot bakgrund härav förbereder UD för närvarande nya informationsinsatser, bland annat genom uppdatering och komplettering av tidigare informationsmaterial i skriftserien UD info.
Frågan om olovligt bortförda barn är högt prioriterad och Sverige är mycket aktivt inom ramen för det internationella samarbetet om Haagkonventionen. På regelbunden basis träffas de konventionsslutande staterna i den så kallade Specialkommittén för att diskutera hur konventionen fungerar och vilka förbättringar som kan göras. Nästa möte kommer att äga rum hösten 2006. Sverige inledde förberedelserna inför mötet redan i november i år, då jag stod värd för ett informellt ministermöte på Haga slott, samt genom ett möte på tjänstemannanivå, då våra nordiska kolleger inbjöds till Stockholm. Nämnda möten utgör grund för de förberedelser som för närvarande pågår inför nästa års Specialkommitté. Sverige vill på detta sätt visa sitt stora engagemang för frågor om olovligt bortförda och kvarhållna barn samt bidra till att dessa frågor ges hög prioritet även i andra länder och på internationell nivå.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.